149 deltagande lag och drygt 2200 barn har under vintern spelat gruppspel och slutspel i Göteborgs ishallar. Nu återstår endast sex finalmatcher av den 65:e upplagan av GP-pucken.
En av nyheterna i år var att flicksidan för första gången skulle spelas i två grupper bestående av tio lag. Ett nytt rekord i antal anmälda flicklag, där samtliga lag bestod av klubblagens egna årskullar. Tidigare har många flicklag i GP-pucken bestått av så kallade samlingslag där spelare från flera klubbar gått samman.
– Föreningar satsar på tjejhockeyn. De som kommit långt med satsningen lyckas rekrytera spelare och får fler möjligheter till egen träningstid, säger Patrik Norrman som är cupgeneral för GP-Pucken på Göteborgs Ishockeyförbund.
Karin Herder är ordförande i damkommittén på Göteborgs ishockeyförbund och är även delaktig i en av föreningarna som är i final; Hovås HC. Hon håller med om att damhockeyn växer och utvecklas.
– Utvecklingen betyder jättemycket för damhockeyn. Tidigare har flickor fått spela med pojkar och då har vi märkt att de i åldern 12 till 15 börjar tycka att det är jobbigt och slutar på grund av det. Därför behövs det initiativ som ser till att de får träna med andra tjejer.
Ishockeyn i Göteborg tar steg i rätt riktning, men hur ser det ut på andra håll?
"Tvingas byta om i städskrubbar"
En annan person som följt utvecklingen på nära håll är Magnus Theil som är tränare för Gislaveds SK, det andra finallaget på flicksidan i GP-pucken. Han håller med om att intresset ökar för flicksidan, men ställer sig samtidigt kritisk till hur många initiativ som faktiskt tas för att få till en mer jämlik sport.
– Man borde sätta upp riktlinjer och handlingsplaner för föreningar. När ishallen ska besiktas så kommer förbundet och ser över allting. Då får man en handlingsplan med punkter som ska åtgärdas till nästa besiktning. Samma sak borde gå att göra på flicksidan.
– Tyvärr finns varken planer eller krav i nuläget, utan det är mest tomt snack.
Magnus har med egna ögon fått se en bekymmersam miljö i damhockeyn. Flickor som spelar med pojkar i brist på flicklag tvingas byta om i städskrubbar och har ingenstans att duscha. För lag som har både pojkar och flickor görs ingen ansträngning till att lösa två omklädningsrum.
En rädsla och oro som sprids till föräldrar.
– Det går extremt långsamt. Man vill gärna få ut budskapet att flickor ska prova på hockey, men det märks att föräldrar har en förutfattad mening om att det är för dyrt eller att ishockey inte är för flickor, säger Magnus Theil.
Damkommitténs ordförande Karin Herder håller med om att kulturen i hockey-Sverige är problematisk och att föräldrar kan överreagera.
– Vissa föräldrar som har pojkar som spelar hockey vill inte att deras flickor ska spela. Anledningarna är olika. Några tycker att miljön är för hård, andra vill bara inte lägga ner tiden som behövs på sina flickor.
– Som förälder till en flicka som spelat med killarna kan man se att hela Hockeysverige inte är förberett för detta. Det pratas om jämlikhet och rättvisa men det är en lång bit kvar, säger Magnus Theil.
Går i rätt riktning
Karin Herder är dock hoppfull inför framtiden. Under de senaste åren i Hovås har hon sett flicksidan växa från ett tiotal spelare till en verksamhet på över 60 flickor i olika åldrar.
– Det handlar om att skapa förutsättningar. Under fjolåret spelades de två första serierna för flickor. Till hösten kan det bli en till serie.
Även i GP-pucken ser hon att det tas steg i rätt riktning. Årets final blir den första någonsin mellan två klubblag.
– Tidigare år har tjejer fått anmäla sig och sen har vi delat in lag. I år var första gången när samtliga lag var föreningarnas egna. Vi hade runt ett dussin spelare som hörde av sig och ville spela och de fick såklart hjälp med att hitta en förening.
