"Måste veta hur den här branschen fungerar"

Många av kollegorna är nya eller nästan nya. Men i Frölundas bås är det samma tränare som vanligt när SHL-säsongen startar på lördag.

I en bransch som kanske inte i första hand förknippas med anställningstrygghet har Roger Rönnberg nu tränat samma ishockeyklubb i över elva år.

– Varje upptaktsträff, när jag träffar mina kollegor, är det ju aldrig samma grupp av kollegor som året innan. Det måste man vara ödmjuk och inse, säger han.

Rönnberg kom från några framgångsrika år som förbundskapten för Juniorkronorna när han 2013 blev klar för Frölunda.

Sedan dess har han lett Göteborgsklubben till två SM-guld och fyra titlar i Champions Hockey League. I december förra året gick han dessutom upp som den vinstrikaste tränaren hittills i SHL:s grundserie.

"Leva i nuet"

Men anställningstrygghet är som sagt en färskvara för en tränare på elitnivå, poängterar 53-åringen.

– Jag har väl inte räknat med att få slutföra någon säsong hittills. Man måste veta hur den här branschen fungerar, säger han.

– Man måste leva i nuet. Om man inte gör det är det nog lätt att en säsong blir ens sista, även om det inte är planerat så.

Hans kontrakt med Frölunda har förlängts i omgångar sedan starten 2013. Men i våras blev det officiellt att han kommer att lämna klubben i vår.

Dessutom är det nya jobbet, i schweiziska toppklubben Fribourg-Gottéron, redan klart.

"Fågelskrämma" i båset?

Fast 53-åringen tänker inte så långt framåt.

– Det är bara nuet, upprepar han med ett brett leende.

– Jag vet ju att jag tävlar mot alla andra coacher just nu. Jag behöver vara lite mer manisk, lite mer noggrann, lite mer driven än de för att få ut lite mer av mitt lag.

Rönnberg pekar mot målvaktsstjärnan Lasse Johansson som just klivit av träningsisen i Frölundaborg.

– Kan jag utveckla till exempel Lasse några procent extra till slutspelet? Det är det som är mitt jobb. Det är ni andra som har tid att tänka på framtid eller dåtid.

Hur tror du att spelarna påverkas av att veta att du snart ska sluta?

– Inte alls tror jag. De spelar inte för mig eller för att vara duktiga för mig, utan för varandra och för fansen, säger Roger Rönnberg.

– Då har det nog mindre betydelse vilken fågelskrämma som står i båset.