Klockan stannade på 20,57 – med det var 20-åringen bara en tiondel från bronset.
– Jag hade ett mål sen länge att jag skulle klara av tre finaler i mitt liv – EM, VM och OS. Och nu har jag klarat ett av dem, dessutom en fjärdeplats som 20-åring, det hade jag inte kunnat tänka mig, säger Erik Erlandsson.
Vägen fram till final på 200 meter var minst sagt rörig för Erlandsson. Han och Tomas Nemejc, Tjeckien, hade samma tid och delade åttondeplatsen efter semifinalen.
I flera timmar kom olika besked om Erlandsson skulle få vara med i finalen eller inte – och till slut beslöts det att han skulle få det.
– Det var väl så där att få reda på att man är vidare och så kommer man ut till Kajsa (Bergqvist, förbundskapten) och min tränare som säger att det inte är säkert. Och så var det fram och tillbaka hela kvällen, säger han.
Tömde på energi
– Inte förrän vid ettiden fick jag reda på att det var klart. Klart att det påverkade och tömde mig på lite energi. Men jag hade ställt in mig på att det skulle bli final, så jag kom ändå i säng när jag tänkte.
Förbundskaptenen var väldigt arg över hur tävlingsledningen hanterade situationen med Erlandsson och kallade det för respektlöst.
Erlandsson håller med:
– Det får man väl säga, det var kanske inte bästa möjligheten man ger den aktive att ladda upp så bra som möjligt. Det ska vara rättvist så hade jag varit långsammare skulle jag inte varit i finalen, men vi hade samma tusendel och då finns inget annat att göra än att sätta båda i finalen, säger han.
"Blev överlycklig"
I finalen tog han verkligen chansen, och trots att han hade bana ett med en snäv innerkurva att parera, lyckades han spurta sig till en fjärdeplats.
– Jag visste att jag hade bana ett och den sämsta tiden in i finalen. Samtidigt vet jag att jag kan prestera i final, är stark på upploppet och inget att förlora. Gör jag ett bra lopp och låter de andra göra sämre lopp kan jag lika gärna komma fyra som nia, säger Erlandsson, och berättar om känslorna efter att ha korsat mållinjen.
– Jag såg att jag inte var på medaljplats men fyra-femma och jag blev överlycklig.
Han säger att hade han haft en bättre bana så kanske han hade kunnat varit med och tampats om bronset.
Schweizaren Timothé Mumenthaler vann före Filippo Tortu, Italien, och William Reais, Schweiz.