För femte året i rad publicerar Sveriges stadsmissioner sin fattigdomsrapport. I år är temat matfattigdom, ett begrepp som funnits i andra länder ett tag men som lanseras i Sverige i och med rapporten.
– Det är viktigt att använda begrepp som synliggör vad vi pratar om, och inte försköna hur behoven ser ut. Det finns människor i Sverige som inte har råd att sätta mat på bordet varje dag, säger Åsa Vilu, chef för det sociala området på Göteborgs stadsmission.
I rapporten framgår att två tredjedelar av stadsmissionernas många insatser nationellt handlar om matutdelning på ett eller annat vis. Göteborgs stadsmission skriver också att behovet av mat har ökat de senare åren, "framförallt när det gäller barnfamiljer".
När man sammanställde fyra års mätningar av insatser kring mat förvånades de anställda på Göteborgs stadsmission.
– Det var en ögonöppnare, även för oss som jobbar med detta varje dag, säger Åsa Vilu.
LÄS MER:Nytt rekord för Julklappsvagnen
Fyller basala behov
I rapporten står det också att Stadsmissionerna inte ser några generella ökningar när det gäller matinsatser, men det kan, skriver man, bero på att man nått en maxkapacitet i hanteringen av mat.
Åsa Vilu pekar också på att rapporten gäller perioden 2015–2019.
– Hade mätningarna sträckt sig längre bakåt hade man nog sett en ökning, säger hon.
Karaktären på matutdelningen och andra delar av stadsmissionernas verksamhet har till viss del också ändrat skepnad. Förr handlade det i större utsträckning om det där lilla extra, en guldkant i tillvaron.
– Då vände man sig till välfärdssamhället med olika bekymmer i sitt liv, och vi var mer av ett komplement. I dag gör vi insatser som går att jämställa med det offentliga, allt från basbehov som mat till stöd med att hitta någonstans att bo, säger Åsa Vilu.
Ett tecken på det är att maten från Göteborgs stadsmission delvis hamnar i matkassar; det handlar alltså inte längre om att slippa äta i ensamhet. Mottagarna är främst barnfamiljer, ensamstående mammor och till viss del pensionärer.
LÄS MER:Sarah Britz: Gratis matkassar skaver
"Blivit hårdare"
Enligt stadsmissionerna beror utvecklingen på att Sveriges sociala skyddsnät inte längre räcker till. Två tredjedelar av deras matmottagare är svenska medborgare som lever på långvarigt försörjningsstöd, utan ekonomiska marginaler.
– Och det har blivit hårdare. När vi hjälper besökare att ansöka om fondmedel dras sedan den summan från deras försörjningsstöd. Man får inget extra, säger Åsa Vilu.
– Vi förstår givetvis att det handlar om gemensamma skattemedel och att de ska användas på rätt sätt, men här slår man på en grupp som redan ligger ner.
LÄS MER:Göteborgs Stadsmission söker vinterkläder
Många av besökarna på stadsmissionerna finns dessutom inte i någon offentlig statistik över huvud taget. Det handlar dels om papperslösa och EU-migranter, men också om svenska medborgare som fallit mellan stolarna.
– Det finns stora mörkertal av människor som inte syns i det offentliga men som finns i verkligheten och som besöker våra verksamheter varje dag, säger Åsa Vilu.
LÄS MER:Nytt natthärbärge för utsatta EU-migranter planeras
Vilket ansvar har individen själv anser ni?
– Det har skett en förflyttning, från välfärdens ansvar för medborgarna till ett väldigt stort individuellt ansvar. Från rätten till anställning till att du ska vara anställningsbar. Vissa klarar av det, men andra gör det inte.
– Vi har en samhällsapparat som är ganska svår att förstå, inte bara för nyanlända utan även för den som är född här. Många äldre som vi möter vet till exempel inte hur man ansöker om garantipension, säger Åsa Vilu.
Fakta: Fattigdomsrapporten
Sedan 2012 finansierar Sveriges stadsmissioner Magnus Karlssons forskning om det civila samhället och fattigdom. Karlsson är professor vid institutionen för socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Han har också genomfört den kartläggning av stadsmissionernas verksamhet som ligger till grund för fattigdomsrapporten.
