Replik
29/8 Personer som utbildar sig inom humaniora blir inte alls arbetslösa
Professor Åsa Arping skriver att utbildningar inom humaniora har utsatts för oförtjänt kritik för att inte leda till arbete, bland annat av Svenskt Näringsliv. Det är ett faktum att vissa typer av utbildningar leder till jobb i högre utsträckning än andra, vilket vi visar i rapporten ”Utbildning för arbetsmarknaden eller för arbetslöshet?” (2023) och som också framgår av vår sajt Högskolepejl på Ekonomifakta.
Rapporten visar bland annat att ett av fyra rekryteringsförsök bland Svenskt Näringslivs medlemmar misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Rapporten visar även att fyra av tio företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen vid lärosätena brister i relevans.
Det är samtidigt inte bara näringslivet som vill ha en bättre matchning mellan utbildning och jobb. När landets studenter blir tillfrågade vad de efterfrågar i en utbildning uppger över 9 av 10 studenter att den ska leda till jobb. Genom att redovisa vilka utbildningar som leder till jobb ger vi studenter och framför allt aspirerande studenter en indikation på vad arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar. Det som framför allt efterfrågas är kompetenser inom STEM (naturvetenskap, teknik och matematik) och yrkesutbildning.
Vi menar också att det är bra att använda de officiella riktlinjer som finns för att mäta etableringsgrad då det ökar jämförbarheten och förbättrar analysen av vad olika utbildningar leder till.
Rapporten bygger på officiell statistik från SCB. Precis som Arping också nämner är detta samma statistikbas som Universitetskanslersämbetets använder i deras egna rapporter om studenters etablering på arbetsmarknaden. Syftet med universitetsutbildning kan omöjligen vara att den ska leda till vilket jobb som helst. Poängen är att studenten ska skaffa sig ett kvalificerat jobb inom det området som studenten har studerat inom. Därför blir också SCB:s etableringsstatistik det bästa måttet vi har för att se om utbildningarna leder till det studenter och arbetslivet önskar. Vi menar också att det är bra att använda de officiella riktlinjer som finns för att mäta etableringsgrad då det ökar jämförbarheten och förbättrar analysen av vad olika utbildningar leder till.
Sverige ska vara ett land som ligger i framkant för företagande, konkurrenskraft, välstånd, tillväxt, innovation och klimatomställning. Men då behöver vi i högre utsträckning ha en fungerande kompetensförsörjning vilket kräver ett utbildningsväsen som reflekterar arbetsmarknadens behov.
Det är ett vanligt missförstånd att Svenskt Näringsliv inte tycker att utbildningar inom humaniora är viktiga. Vi delar Arpings bild av att framtiden kräver kompetens även inom bland annat beteendevetenskap, humaniora, kultur, språk och samhälle. Vi menar däremot inte att detta står i motsats till att upplysa om vilka utbildningar som i högst utsträckning leder till jobb.
Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik på Svenskt Näringsliv.
LÄS MER:Personer som utbildar sig inom humaniora blir inte alls arbetslösa