Riksbanken sänker styrräntan

Som väntat väljer Riksbanken att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,25 procent. Samtidigt öppnar myndigheten för en dubbelsänkning senare i år.
För lite, enligt Swedbanks seniorekonom Olof Manner.
– Om man ändå tror att man behöver dubbelsänka senare, då kunde man lika gärna gjort det i dag.

ANNONS
|

Riksbanken sänker som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter.

Om inflation- och konjunkturutsikterna står sig ser Riksbanken möjligheter att gå längre i sin penningpolitik framåt, skriver banken i sitt beslut.

Man öppnar dessutom för sänka med 0,5 procentenheter vid något av de resterande två mötena 2024.

– Det kan bli så att vid något av mötena kan sänkningen bli så stor som 50 punkter (0,50 procentenheter). Men jag måste betona att huvudscenariot är 25 punkter, säger Riksbankschefen Erik Thedéen på en presskonferens.

Chefsförvaltaren: Vill inte springa för långt framför

Riksbanken tar det säkra före det osäkra, är chefsförvaltaren Stefan Westfeldts tolkning av dagens beslut.

– De gör som förväntat och sänker med 25 punkter (hundradels procentenheter) och i och med denna tredje sänkning leder Riksbanken räntesänkarcykeln i världen. Att man inte sänker med 50 punkter i dag tror jag beror på att man inte vill springa för långt framför ECB (Europeiska centralbanken) som man nu ligger 25 punkter före, säger Vingas chefsförvaltare Stefan Westfeldt.

ANNONS

Så låg väntas styrräntan bli

Enligt den uppdaterade ränteprognosen, även kallad räntebanan, ser nu Riksbanken ytterligare räntesänkningar under 2025. En eller två under första halvåret är inte uteslutet, uppger Riksbanken.

Räntebanan indikerar en styrränta på 2,61 procent i det första kvartalet nästa år. Det ska jämföras med 3,08 procent enligt tidigare prognos. Under andra kvartalet bedöms styrräntan landa på 2,38 procent.

Enligt den uppdaterade räntebanan bottnar styrräntan på 2,25 procent under tredje kvartalet 2026.

Swedbanks seniorekonom: För lite

Olof Manner, seniorekonom hos Swedbank, hoppades på att Riksbanken skulle gå längre i dagens räntebesked.

– Riksbanken flaggar ju för en dubbelsänkning senare i år och det är väl bra, men jag kan tycka att om man ändå tror att man kommer behöva göra det – då kunde man lika gärna ha sänkt i dag, säger han.

Han tror att sänkningen på 25 punkter beror på Riksbankens önskan om förutsägbarhet i penningpolitiken.

– De vill väl inte avvika från sin kommunikationspolicy och då tycker jag man kan fråga sig vad som är viktigast – ekonomin eller kommunikationsplanen.

Riskerna med att inte stimulera mer just nu är att köp- och investeringsglädjen skjuts framåt något, enligt Olof Manner.

– Det fördröjer ju signalerna till hushållen och företagen om ökad konsumtion och tillväxt. Samtidigt leder ju dagens kommunikation åtminstone till en mental lättnad där hushållen kan se en snabbare nedgång i räntorna framöver, även om det inte är ett löfte från Riksbanken.

ANNONS

Han pekar bland annat på stigande varselsiffror och arbetslöshet och den oväntat låga BNP-utvecklingen i juli. Och det faktum att KPIF ligger en bit under målet sedan en tid tillbaka.

Fakta: Penningpolitisk ordbok

I samband med räntebesked används en hel del ekonomiska facktermer – här är en lathund.

Penningpolitik:

Det är de åtgärder som en centralbank (som Riksbanken i Sverige) använder för att påverka ekonomin, främst genom att styra räntor och penningmängd. Målet är ofta att hålla inflationen stabilt på två procent.

Styrränta:

Det är den ränta som en centralbank sätter för att påverka de allmänna räntenivåerna i ekonomin. När styrräntan höjs, blir det dyrare att låna pengar, vilket kan dämpa konsumtion och inflation. När den sänks, blir det billigare att låna, vilket ska stimulera ekonomin.

Dubbelsänkning:

Det innebär att man sänker räntan i två steg eller med ett större hopp än vanligt för att snabbt stimulera ekonomin. I Sverige rör det sig om 0,5 procentenheter.

KPIF-inflation:

KPIF står för Konsumentprisindex med fast ränta. Det är ett mått på inflation, alltså hur priserna på varor och tjänster förändras över tid, men justerat för att inte påverkas av förändringar i räntan. KPIF är det inflationsmått som Riksbanken följer.

Kärninflation:

Det är inflationen minus de mest volatila (svängiga) priserna, som till exempel energipriser och livsmedel. Det ger en bättre bild av den underliggande trenden i prisförändringarna eftersom det tar bort tillfälliga prischocker.

ECB och FED:

ECB (Europeiska centralbanken) är centralbanken för euroländerna, medan FED (Federal Reserve) är USA:s centralbank.

Procentenheter och punkter:

Procentenheter beskriver förändringen mellan två procentsatser. Om något går från 2 % till 3 % har det ökat med 1 procentenhet. "Punkter" används ofta i finansvärlden för att prata om små förändringar i räntor, där 1 punkt = 0,01 procentenheter.

”Hade sänt lite panikartade signaler”

Stefan Westfeldt på Vinga Asset Management tror att en dubbelsänkning i nuläget skulle ha gett felaktiga signaler om ekonomins styrka.

– Jag tror att Riksbanken är tillräckligt stimulerande med den här tredje sänkningen och att man öppnar för 50 punkter framåt. Hade de valt att göra det nu hade det sänt lite panikartade signaler. Ska man sänka med 0,5 procentenheter vill man nog se att ECB gör det först, är Stefan Westfeldts bedömning.

Inflationen, enligt måttet KPIF bedöms falla ner till 1,6 procent under nästa år för att sedan stiga upp mot Riksbankens mål om 2 procent 2027.

Samtidigt ligger fortfarande kärninflationen något över 2 procent, poängterar Vingas chefsförvaltare.

– Den ligger på 2,2 procent. Man ska heller inte glömma att skattelättnaderna som finansministern har annonserat – 30 miljarder kronor i stimulerande finanspolitik till hushållen kommer också bidra till köpkraften stärks. Därför är det här tillräckligt aggressivt av Riksbanken, säger han.

LÄS MER:Räntekollen: Så blir din nya månadskostnad om boräntan ändras

LÄS MER:Riksbanken tar i – men det behövs ännu mer

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS