När Riksbanken i mars lät styrräntan vara oförändrad på 4,0 procent var inflationen 2,5 procent, i stort sett vid målet. Då skrev banken att de kanske skulle sänka räntan senare, om ”inflationsutsikterna står sig”. Inte ett ord om flera sänkningar.
När de i maj sänkte den till 3,75 var inflationen 2,3 procent, fortsatt nära målet. Då skrev de att räntan skulle sänkas två gånger till i år.
När de sänkte den till 3,50 i augusti var inflationen 1,7 procent, en bit under målet. Då skrev de att räntan skulle sänkas två eller tre gånger till.
När de i morse sänkte räntan till 3,25 är den senaste inflationssiffran 1,2 procent, långt under målet. Nu skriver de att räntan ska sänkas två gånger till i år – men att en av gångerna kan bli en så kallad dubbel sänkning.
Det är svårt att stapla upp händelseutvecklingen på det här sättet utan att dra slutsatsen att Riksbanken är på efterkälken. Verkligheten ligger alltid lite före.
För lite och för sent?
Redan vid årsskiftet, eller till och med lite innan det, var det uppenbart att inflationen skulle gå ner mot målet. För redovisningspliktens skull vill jag också påpeka att exakt detta stod i GP i november under rubriken ”Gör inte samma misstag igen” och i januari under rubriken ”Inflationsmonstret är besegrat”.
Samtidigt har livet varit väldigt knivigt för Riksbanken det senaste året. Direktionen har varit modig och varit bland de första i världen att sänka räntan, man har gått långt före exempelvis USA. Ändå har sänkningarna kommit i grevens tid, i bästa fall.
Vill man vara snäll kan man säga att Riksbanken flera gånger anpassat sig till en ny verklighet – och justerat sänkningstakten efter förändrade omständigheter.
Vill man vara bitsk kan man säga att en hel del tyder på att de – återigen – agerat på data som är gammal redan när den publiceras. Och att de, precis som när inflationen steg i skenande takt, agerat för lite och för långsamt.
Vad händer nu?
Riksbanken kommer att sänka räntan flera gånger till kommande månader. Enligt deras egen prognos kommer styrräntan att vara 2,25 procent om ett år – men marknadens aktörer förväntar sig att de ska sänka ännu mer.
Frågan nu är: Hur långt ner ska vi?
Svaret kommer att finnas i hur inflationen utvecklar sig. Vissa ekonomer menar att vi går mot en värld där räntorna för alltid kommer att vara högre än före pandemin. De menar att något har förändrats i grunden, som motiverar en högre ”naturlig ränta”.
Personligen lutar jag nog mer åt ett scenario där pandemin var en parentes. En chock nästan utan motstycke, där stora delar av världen stängdes ner. Inflationen gick rakt upp, men också rakt ner i många länder. När svallvågorna har lagt sig talar en hel del för att vi återgår till en verklighet som är relativt lik den innan chocken. Teknisk utveckling och internationell konkurrens kan fortsätta pressa ner priserna (och därmed räntorna).
Men det är ju så med framtiden, att ingen vet hur den ska bli. Jag har dock noterat att några tunga röster, som till exempel den före detta Riksbanksledamoten Henry Ohlsson, har ifrågasatt idén om att räntorna nu blivit naturligt högre.
Vem tjänar på detta?
De omedelbara vinnarna på Riksbankens sänkningar är bolånetagarna. Även små steg blir betydande om de tas ofta – och när direktionen nu öppnar för att sänka i dubbelsteg kommer det att få genomslag i privatpersoners plånböcker.
Från idag onsdag klockan 09.29 och fram till julafton kommer styrräntan sannolikt att sänkas med en hel procentenhet. Det är alltså 10 000 kronor om året per miljon i lån.
För en familj med några miljoner i lån på sin villa blir det alltså stora pengar. En hel semestervecka i julklapp redan innan jul – eller en möjlighet att amortera och investera mer, lite beroende på hur man är stöpt som person.
LÄS MER:Här får du lägst bolåneränta i september 2024
LÄS MER:Räntekritik: Obefogat pressa hushållen mer
LÄS MER:Så mycket kommer Riksbanken sänka räntan
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
