Inför klimatmötet i Dubai är förhoppningen att världens länder ska komma överens om spelreglerna för en ny fond för de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det handlar om pengar till skador och förluster kopplade till klimatet. Enligt en källa till GP kan beslut om fonden komma väldigt tidigt, kanske till och med under mötets första dag. Något även The Guardian har rapporterat om.
Sverige är ett av de rika länder som förväntas betala in pengar.
Det senaste året har en kommitté arbetat med att dra upp riktlinjer för hur fonden ska skötas och inför COP28 har de lämnat in ett förslag. Kajsa Fernström Nåtby, förhandlare på klimat- och näringslivsdepartmentet, har följt arbetet med förslaget under det gångna året.
– Förhoppningen från många är nog att förslaget ska antas i sin helhet, att det inte ska öppnas upp för ytterligare förhandling, säger hon.
De frågor som av många beskrivits som de knivigaste är vem som ska få pengar och vem som ska bidra till fonden. Men vilken sida Sverige hamnar på är alltså ganska solklart – vi finns vi bland de som uppmanas att vara bland de första som bidrar – även om det är frivilligt.
En framgång ur EU:s perspektiv är, enligt Kajsa Fernström Nåtby, att det inte är enbart utvecklade länder som pekas ut som bidragsgivare, utan att den även är öppen för flera olika givare. Uppdelningen i utvecklade respektive utvecklingsländer är inte definierad i förslaget, men hämtas ofta från Klimatkonventionens lista från 1992.
Anpassa till dagsläget
Men det har hänt en del sedan dess och länder som i dag är några av världens största ekonomier med på listan över utvecklingsländer, som Saudiarabien och Kina.
– EU vill att den här fonden ska ta hänsyn lite mer till hur världen ser ut i dagsläget. Vilka är i behov av stöd idag? Och vilka har kapacitet att hjälpa andra? För alla kommer påverkas av klimatförändringarna, säger Kajsa Fernström Nåtby.
Något som därför var viktigt för EU var att få med var ett system för hur pengarna ska prioriteras. Exempelvis hur mycket som ska gå till små önationer och de allra fattigaste länderna. Men även att man ska ta hänsyn till hur stor skadan från exempelvis extremväder är i relation till vilken förmåga landet har att själva klara av situationen.
– Då prioriteras länder som har mindre möjlighet att hantera situationen, helt enkelt fattigare mindre länder. Men det kan också vara länder som har lite bättre ekonomi men som utsätts för väldigt storskaliga event, säger hon.
Ska spridas ut
Men en del som EU gärna skulle skippat, men som kom med ändå, var att bidragen ska spridas ut mellan länder.
– Vissa länder ville säkra att de inte ska bli missgynnade, utan att det ska gå ut brett. Det har ju bra poänger också, men ett land eller en grupp länder som är väldigt utsatt eller fattigt kan då inte få en alltför stor andel av fonden, säger Kajsa Fernström Nåtby.
Sverige ger redan bistånd till klimatomställning och -anpassning i andra länder – det som kallas klimatfinansiering. Och även pengar till den nya fonden kan komma att ges i form av bistånd.
Det svenska klimatbiståndet var förra året 8,6 miljarder kronor, vilket är mer än året dessförinnan. Och den siffran ska fortsätta att öka, enligt miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
– Prognosen är att det växer 2023 och arbetet för att ytterligare utöka och effektivisera klimatbiståndet pågår, sa hon nyligen på en presskonferens inför klimatmötet.
Mest pengar till anpassning
Under förra året delades ungefär hälften av av Sveriges totala klimatbistånd ut av biståndsmyndigheten Sida. Pengarna gick främst till anpassning, snarare än till att minska utsläppen. Anledningen är att de länder som Sida samarbetar med ”bidrar marginellt till de globala utsläppen”, enligt en rapport som kom i somras.
– Största delen av Afrika har låga utsläpp. Därför har vi satt stort fokus på klimatanpassning, säger Louise Herrmann, verksföreträdare inom klimat och miljö på Sida.
De största mottagarländerna var förra året Moçambique, Kenya och Tanzania.
De här länderna är samtidigt extra utsatta och sårbara för klimatförändringar, Många av dem kommer sannolikt kvalificera in sig till den grupp länder som kan komma att få ta del av pengar från den nya fonden för skador och förluster.
Det är ännu oklart hur mycket pengar Sverige kan komma att bidra med till den nya fonden. Men en del av det bistånd som Sverige redan delar ut kan hamna i kategorin skador och förluster.
Louise Herrmann påpekar att det fortfarande är mycket som är oklart som kommer att beslutas under förhandlingarna.
– Det finns ännu inga givna kriterier i dagsläget för vad som ska klassificeras som skador och förluster. Och parterna ser nog lite olika på vad det är som ska finansieras, säger hon.
Hon menar att det är tydligt att det behövs mycket mer pengar till att ställa om, klimatanpassa och täcka kostnaderna för de skador och förluster som uppstår.
Finns det en risk att man bara sätter ett nytt namn på bistånd som redan betalas ut?
– Det är en svår fråga. Diskussionen om nya och extrapengar har funnits jättelänge kring klimatfinansieringen och mer medel behövs helt klart. Samtidigt är det svåra gränsdragning i praktiken vad som är klimatanpassning, katastrofförebyggande, humanitärt och kompensation för att täcka skador och förluster, så ja risken finns.
Hon tillägger att det viktigaste för Sidas del är att deras bistånd når de allra mest sårbara och utsatta.
Följ GP:s rapportering från klimatmötet i Dubai via artikelserien Klimatmötet COP28 eller att följa taggen klimat.
Fonden för skador och förluster
Kommittén som har tagit fram ett förslag på hur fonden ska se ut heter Transitional Committee. Här är några punkter från deras förslag som kommer att hamna på COP28-delegaternas bord.
- Utvecklade länder ska uppmanas att bidra, och även andra ska uppmuntras att bidra. I den andra gruppen kan det till exempel handla om rika utvecklingsländer och privata aktörer.
- Fonden ska hjälpa de utvecklingsländer som är mest sårbara när det gäller konsekvenserna av den globala uppvärmningen
- Pengarna ska gå till exempelvis klimatrelaterade nödlägen, havsnivåhöjning, migration och rekonstruktion kopplad till klimathändelser.
- De första fyra åren ska fonden förvaltas av Världsbanken, men med en oberoende styrelse med 26 medlemmar. Styrelsemedlemmarna ska komma från både utvecklingsländer och utvecklade länder.
- Fonden ska ta hänsyn till hur stor skada det handlar om och vilken förmåga landet har att klara av att ha hand om situationen på egen hand.
Källa: FN
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
LÄS MER:Forskaren: ”Sverige följer mer med i EU nu, snarare än driver på”
LÄS MER:Experterna – här är de viktigaste klimatfrågorna i Dubai
LÄS MER:Frågor och svar om klimatmötet COP28 i Dubai
