Den 30 november börjar FN:s klimatmöte, COP28, i Dubai. När miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari åker till Förenade Arabemiraten har hon ett år med hård kritik mot regeringens klimatpolitik bakom sig.
Kritiken har bland annat handlat om att den antagna budgeten som väntas leda till att utsläppen av växthusgaser ökar med flera miljoner ton de närmaste åren – när de egentligen behöver minska för att Sverige ska uppnå sina och EU:s klimatmål.
Sverige kommer inte att förhandla på egen hand, utan som en del av EU. Den svenska chefsförhandlaren Mattias Frumerie har inte märkt av någon påverkan på Sveriges förtroende på den globala arenan av de planerade ökade utsläppen på hemmaplan.
I förhandlingarna på EU-nivå inför mötet har Sverige snarare önskat en högre ambitionsnivå, menar han, än den som medlemsländerna slutligen kom överens om på ett miljörådsmöte i Luxemburg nyligen.
En knäckfråga är om världen ska stanna vid att fasa ut ”unabated fossil fuels”, alltså fossila bränslen vars utsläpp inte fångas upp med hjälp av koldioxidinfångning – eller fasa ut även de fossila bränslen vars utsläpp fångas upp.
EU landade i att bara kräva utfasning av fossila bränslen vars utsläpp inte fångas upp.
– Vi ville gå längre. Ta bort ”unabated” och fasa ut alla fossila bränslen. Vi hade gärna också sett att vi hade minskat utsläppen med 57 procent inom EU, istället för 55, säger Mattias Frumerie till GP efter en presskonferens inför COP28.
Klimatmål - i Sverige, EU och världen
Sveriges nationella klimatmål: Att minska utsläppen med 63 procent fram till 2030 (jämfört med 1990) och att ha uppnått nettonoll år 2045. Mål som sju av åtta riksdagspartier skrev under på – alla utom Sverigedemokraterna. Nyligen ställde sig SD dock bakom 2045-målet.
Men regeringen har, i och med en utredning gjord av forskaren John Hassel, öppnat upp för att se över dagens nationella mål och anpassa dem till EU.
EU:s mål: Att minska utsläppen med cirka 55 procent till 2030 och uppnå nettonoll 2050. Minskningen ska genomföras med hjälp av lagstiftningspaketet Fit for 55.
Globalt mål: Parisavtalet trädde i kraft 2016 och i det har länderna kommit överens om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under två grader jämfört med förindustriella nivån och sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
Under presskonferensen pratade även klimatminister Romina Pourmokhtari om Sveriges höga ambitioner och om hur EU:s nya lagstiftningspaket, Fit for 55, gör EU till ett föredöme.
– Alla länder inom EU måste gemensamt bidra till att minska våra utsläpp minst 55 procent till 2030. Vi visar världen att det är bråttom att ställa om, sa Romina Pourmokhtari.
Driver inte på längre
Romina Pourmokhtari meddelar genom en pressansvarig att hon inte hinner ta några digitala frågor efter presskonferensen, trots att de tidigare inbjudit till det. Vi får därmed inte svar på hur behovet av att alla måste bidra går ihop med att Sverige beslutat om en budget som leder till ökade utsläpp.
Frances Sprei är biträdande professor i fysisk resursteori, rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, men är också bland annat ordförande för forskarrådet för Västra Götalands klimatarbete.
Är det lätt för Sverige att ställa upp på EU:s mål?
– Vad jag har förstått så driver inte Sverige på för en mer ambitiös linje just nu. Men man strävar inte heller bakåt.
Hon fortsätter:
– Min upplevelse, ibland lite från bakom kulisserna, är att Sverige följer mer med i EU nu, snarare än driver på för en högre ambitionsnivå.
Hon menar att det finns två läger i frågan om huruvida Sveriges mål är högre eller lägre än vad EU:s just nu, det beror på hur man ser på frågan om kolsänkor. Kolsänkor är exempelvis skog och torvmarker som tar upp koldioxid, ett område där Sverige kommer att ha höga krav på sig från EU-håll.
I Sverige var planen för att hålla de totala utsläppen inom målen att låta de olika sektorerna hjälpa varandra. Utsläppen inom transportsektorn skulle minska extra mycket och ge skogsindustrin utrymme att släppa ut lite mer växthusgaser.
Men efter regeringens beslut om reduktionsplikt och skattesänkning på drivmedel kommer utsläppen inom transportsektorn öka – och då försvinner skogsindustrins möjlighet till extra utsläpp.
EU har höjt ribban
Men en anledning till att Sverige kan framstå som mindre drivande i klimatfrågan i EU nu än tidigare kan också vara att EU de senaste åren har lagt in en högre växel, menar Frances Sprei.
– Nivåerna har skärpts inom EU jämfört med tidigare. Jag vet inte hur mycket man kan anklaga den svenska regeringen, när man har haft en kommission som har varit väldigt drivande i klimatfrågan finns ju inte samma behov av att driva frågan inom EU, säger hon.
Hon skulle gärna se att fokus flyttades från att bråka om målen till att faktiskt uppfylla de ”hyfsat ambitiösa” mål vi har.
– Det vi behöver göra just nu är att se till att ha styrmedel på plats så att vi faktiskt når målen. Det är det som, i alla fall hittills, den nuvarande regeringen lite brister i eftersom utsläppen faktiskt kommer öka, säger hon.
Regeringen har tidigare meddelat att de skulle komma med en nationell klimathandlingsplan under hösten. Där väntar sig många att det ska bli tydligt vad de tycker är viktigt och vill genomföra långsiktigt.
Men någon klimathandlingsplan har ännu inte synts till och nu väntas den istället komma innan årsskiftet. Hittills har Frances Sprei främst bara sett starka signaler inom två områden.
– Att bygga ut kärnkraft och elektrifiering av fordonsflottan, men då handlar det främst om utbyggnad av laddinfrastruktur.
Följ GP:s rapportering från klimatmötet i Dubai via artikelserien Klimatmötet COP28 eller att följa taggen klimat.
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
LÄS MER:Förberedde samtal om oljeavtal – vid klimatmötet
LÄS MER:Forskaren - ”Följer mer med i EU nu, snarare än driver på”
LÄS MER:Frågor och svar om klimatmötet COP28 i Dubai
LÄS MER:Regeringens politik kommer att öka utsläppen
LÄS MER:Korallerna dör och regnskogen torkar – snart finns ingen väg tillbaka
