Den 18 oktober 2022 valdes Romina Pourmokhtari som klimat- och miljöminister i Ulf Kristerssons regering. Den dåvarande 26-åringen blev den yngsta ministern någonsin.
Liberala ungdomsförbundet
Innan hon blev klimatminister var Romina Pourmokhtari ordförande för Liberala ungdomsförbundet (LUF) i tre år, och satt i styrelsen i sex år.
Där var hon en av de starkaste kritikerna mot ett samarbete mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna. I juni 2021 skrev hon i Expressen, tillsammans med LUF:s styrelse, att hon var beredd att arbetsvägra om L samarbetade med SD.
Utnämnandet som klimatminister och samarbetet med Sverigedemokraterna
Trots det tydliga ställningstagandet utnämndes hon till klimatminister i Ulf Kristerssons regering. En regering som samarbetar med Sverigedemokraterna enligt Tidöavtalet.
Det sågs som en plötslig vändning från hennes tidigare politik, och Pourmokhtari fick kritik från flera håll. Nooshi Dadgostar (V) sa till TV4 att hon hade ”blivit köpt” och SSU skrev i en debattartikel i Expressen att hon hade ”sålt sin själ för en ministerpost”.
Pourmokhtari själv har slagit tillbaka kritiken, och menar att hon har precis samma inställning som förut. Ministerposten betyder en möjlighet att påverka Sveriges miljö och klimat, och därför tog hon den.
– Liberalerna och jag gick till val på att skapa ett maktskifte och få Ulf Kristersson som statsminister och det är det vi nu gör, sa hon till TV4.
Kärnkraft och KU-anmälningen
I augusti i år anmälde Miljöpartiet Romina Pourmokhtari till riksdagens konstitutionsutskott (KU) efter att ett pressmeddelande tagits bort.
På en presskonferens sa ministern att kärnkraft motsvarande tio kärnkraftsreaktorer behövde byggas fram till år 2045 för att nå klimatmålen. Forskare som DN pratade med ifrågasatte utspelet, och menade att det inte baserades på tillräckliga analyser.
Pressmeddelandet med uttalandet stod togs senare bort, men Pourmokhtari stod fast vid att siffrorna stämmer.
Miljöpartiet anmälde klimatministern till riksdagens konstitutionsutskott (KU) eftersom de ansåg att uttalandet bröt mot regeringsformens krav på saklighet.
Även Socialdemokraterna har tidigare KU-anmält ministern för ett uttalande om vindkraft, och Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Elin Söderberg har anklagat henne för att ljuga för att undvika svara på frågor om partiets egna politik.
Kritik mot klimatpolitiken och reduktionsplikten
Den nuvarande regeringens klimatarbete har fått skarp kritik från flera håll för att inte vara tillräckligt ambitiös.
En del av klimatpolitiken som mötts av särskild kritik är beslutet att sänka reduktionsplikten, något som leder till ökade utsläpp. Bedömningen i regeringens budget är att utsläppen kommer att öka i år och nästa år, för att på längre sikt minska.
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär bland annat att företag som säljer till exempel bensin behöver blanda i fossilfria medel i den för att minska utsläppen av växthusgaser. Det påverkar i sin tur bensinpriserna. Den sattes i verket av den tidigare S-ledda regeringen.
John Hasslers utredning
I juni i år beställde regeringen och Pourmokhtari en utredning för att se över Sveriges klimatpolitik i samband med att EU presenterade sitt nya klimatpaket. Den genomfördes av ekonomiprofessorn John Hassler och presenterades den 18 oktober.
Rapporten bestod till stor del av 46 politiska förslag som regeringen skulle ta ställning till. Samtliga förslag skulle behövas för att uppnå klimatmålen.
Utredningen läcktes i förväg av Altinget, som rapporterade att den innebar att alla befintliga klimatmål slopades. Hassler och Pourmokhtari slog tillbaka att det inte stämde. Målen skulle istället uppdateras och arbetas om.
Försenad klimathandlingsplan
Flera av förslagen från utredningen som gjordes av John Hassler skulle redan finnas med i regeringens klimathandlingsplan enligt klimatministern. Planen skulle presenteras under hösten, men i skrivande stund har den fortfarande inte kommit. Det senaste är att den ska presenteras innan årsskiftet.
Klimathandlingsplanen presenteras av regeringen var fjärde år, och innehåller historia, prognoser och förslag på åtgärder för att nå klimatmålen. I år förhandlas den fram mellan Tidöpartierna.
Hotet om misstroendeförklaring
Att handlingsplanen ännu inte har presenterats har rört upp stämningen på flera håll.
Sedan september har Centerpartiet hotat med en misstroendeförklaring mot Pourmokhtari ifall Sverige inte når klimatmålen. De nuvarande målen är att Sveriges nettoutsläpp ska vara noll år 2045.
– Vi är tydliga. Når man inte målen så har vi ett misstroende som vi tänker väcka mot klimatministern, säger Rickard Nordin (C) i SVT:s Agenda i december.
Senare har även Miljöpartiet har ställt sig bakom hotet, och menar att Tidöpartiernas hantering av klimatkrisen är ”ett haveri”.
LÄS MER:Majoriteten missnöjda med regeringens klimatarbete
LÄS MER:Frågor och svar om klimatmötet COP28 i Dubai
LÄS MER:Forskaren om kärnkraften: Går inte att satsa sig ur klimatkrisen
LÄS MER:Forskaren: ”Sverige följer mer med i EU nu, snarare än driver på”
