På förra årets klimatmöte i Egypten enades världens länder om en fond där rikare länder ska bidra ekonomiskt till fattigare länder som drabbas av skador och förluster i klimatförändringens spår.
Men många svåra frågor lämnades olösta, till exempel hur fonden ska fungera, vilka som ska få pengar och vilka som ska betala.
Stående ovationer
Som första beslut på COP28 klubbades att fonden nu ska sjösättas. Det sker till en början under Världsbankens tak och bland de länder som ska bidra med pengar finns även Kina och oljeproducerande länder. Men allt sker på frivillig basis.
Beslutet möttes av applåder på mötet och flera länder tog till orda för att bidra till fonden.
Värden för mötet, Förenade Arabemiraten, lovade 100 miljoner dollar, Tyskland lika mycket och Storbritannien 60 miljoner dollar. USA utlovade 17,5 miljoner dollar.
Förhoppningen är att fler rika länder nu ska följa efter med löften om finansiellt stöd. Det som hittills utlovats räcker inte på långa vägar för att ersätta för de skador och förluster som uppstår på grund av till exempel extremväder.
Enligt överenskommelsen ska fonden bestå av minst 100 miljarder dollar om året till 2030. Men de fattiga länderna säger att behovet snarare ligger på uppemot 400 miljarder dollar.
Sveriges klimatbistånd
Sverige ger redan bistånd till klimatomställning och -anpassning i andra länder – det som kallas klimatfinansiering. Och även pengar till den nya fonden kan komma att ges i form av bistånd.
Det svenska klimatbiståndet var förra året 8,6 miljarder kronor, vilket är mer än året dessförinnan. Och den siffran ska fortsätta att öka, enligt miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
– Prognosen är att det växer 2023 och arbetet för att ytterligare utöka och effektivisera klimatbiståndet pågår, sa hon nyligen på en presskonferens inför klimatmötet.
Det är ännu oklart hur mycket pengar Sverige kan komma att bidra med till den nya fonden. Men en del av det bistånd som Sverige redan delar ut kan hamna i kategorin skador och förluster.
– Det finns ännu inga givna kriterier i dagsläget för vad som ska klassificeras som skador och förluster. Och parterna ser nog lite olika på vad det är som ska finansieras, säger Louise Herrmann, verksföreträdare inom klimat och miljö på Sida.
Finns det en risk att man bara sätter ett nytt namn på bistånd som redan betalas ut?
– Det är en svår fråga. Diskussionen om nya och extrapengar har funnits jättelänge kring klimatfinansieringen och mer medel behövs helt klart. Samtidigt är det svåra gränsdragning i praktiken vad som är klimatanpassning, katastrofförebyggande, humanitärt och kompensation för att täcka skador och förluster, så ja risken finns.
Elefanten i rummet
En annan het fråga på FN:s klimattoppmöte i Dubai är hur olja, kol och gas ska fasas ut.
Ett särskilt hett ämne eftersom mötet hålls i oljestaten Förenade arabemiraten och leds av vd:n för ett gigantiskt oljebolag.
Valet av Sultan al-Jaber är kontroversiellt. Han är vd för landets stora, nationella oljebolag Adnoc. En intressekonflikt som sticker i ögonen. Hur ska han kunna leda världens klimatförhandlingar? frågar sig kritiker.
Men al-Jaber tog sig an elefanten i rummet direkt i sitt inledningstal.
– Det är nödvändigt att inte utesluta någon fråga, säger han.
– Vi måste se till att de fossila bränslenas roll (för klimatförändringarna) inkluderas. Jag vet att det finns starka åsikter om att inkludera formuleringar om fossila bränslen och förnybar energi i förhandlingstexten.
Men det återstår att se vad de runt 200 länderna på plats i Dubai kan enas om under de kommande två veckorna. Många länder är beroende av fossila bränslen för sin energiförsörjning, andra producerar olja, kol och gas och är beroende av dessa intäkter.
Fossila bränslen är samtidigt orsaken till mycket av den globala uppvärmningen, och till att världens länder fortfarande är långt ifrån att nå klimatmålen.
Vid ett stup
Al-Jaber uppmanar alla länder att vara flexibla och ambitiösa i förhandlingarna, och att inte förlora Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grad ur sikte.
– Vi står vid ett vägskäl. Den väg vi har rest på kommer inte att ta oss till målet i tid, säger al-Jaber.
Även FN:s klimatchef Simon Stiell trycker på vikten av att öka takten i klimatarbetet och att det måste bli ett slut på fossileran – annars kan det vara ute med oss.
– Vi tar bebissteg. Nu måste vi lära klimathandling att springa, säger Stiell i sitt inledningstal.
– För det här har varit det hetaste året någonsin för mänskligheten. Och vi betalar med människors liv.
Fonden för skador och förluster
Kommittén som har tagit fram ett förslag på hur fonden ska se ut heter Transitional Committee. Här är några punkter från deras förslag som COP28-delegaterna nu beslutat kring.
- Utvecklade länder ska uppmanas att bidra, och även andra ska uppmuntras att bidra. I den andra gruppen kan det till exempel handla om rika utvecklingsländer och privata aktörer.
- Fonden ska hjälpa de utvecklingsländer som är mest sårbara när det gäller konsekvenserna av den globala uppvärmningen
- Pengarna ska gå till exempelvis klimatrelaterade nödlägen, havsnivåhöjning, migration och rekonstruktion kopplad till klimathändelser.
- De första fyra åren ska fonden förvaltas av Världsbanken, men med en oberoende styrelse med 26 medlemmar. Styrelsemedlemmarna ska komma från både utvecklingsländer och utvecklade länder.
- Fonden ska ta hänsyn till hur stor skada det handlar om och vilken förmåga landet har att klara av att ha hand om situationen på egen hand.
Källa: FN
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
LÄS MER:COP28 ska enas om ny klimatfond – svenskt bistånd ska öka
LÄS MER:Frågor och svar om klimatmötet COP28 i Dubai
LÄS MER:Experterna – här är de viktigaste klimatfrågorna i Dubai
