En natt i oktober förra året sköts en man ihjäl i sitt hem i Västberga i södra Stockholm.
Dagen efter sköts två kvinnor ihjäl i ett hus i Tullinge i Botkyrka.
I juni åtalades en 17-årig pojke misstänkt för de tre morden. Uppdragen tros ha beställts av en 15-åring, som även han åtalades.
Exemplet är bara ett av flera där ungdomar misstänks för grov brottslighet. Mellan 2022 och 2023 har det skett en kraftig ökning av antalet brottsmisstankar för inblandning i mord eller dråp som riktats mot tonåringar mellan 15 och 17 år.
Jale Poljarevius har inte sett något liknande
Jale Poljarevius, polismästare och underrättelsechef i polisregion Mitt, har inte sett något liknande under sina 30 år som polis.
– Och jag skulle bli svårligen förvånad om någon kan säga att vi såg det här 1945 eller 1960.
Samtidigt är han inte förvånad över ökningen mellan 2022 och 2023, där också sprängningar, vapenbrott och grov misshandel sticker iväg. I ett rum på Rådhuset i Stockholm beskriver han att det har skett ett paradigmskifte i hur kriminella använder unga för att begå grova brott.
– Det blir påtagligt under 2023, men har förmodligen skett redan 2022. Det som de tidigare haft i uppdrag, att kanske stå vakt eller bära någonting, har eskalerat och man ger dem helt andra typer av uppdrag när det gäller att utföra grova brott.
Började efter Encrochat
Utvecklingen började när den krypterade mobiltjänsten Encrochat knäcktes av fransk polis för drygt fyra år sedan, säger Jale Poljarevius. Det gav bevismaterial som ledde till att många svenska gängledare fängslades.
– Och i bakvattnet åker också väldigt många utförare in. Vilket gör att man måste fylla det här vakuumet med nya aktörer. Det är ungefär som att ett fotbollslag får hela A-laget skadat. Då fyller du på med juniorerna.
Jale Poljarevius har många exempel på hur unga dras in i grov brottslighet och skräder inte med orden om vilka som utnyttjar unga på det här sättet.
– Det här handlar om en systematisk insocialisering av unga individer in i grov organiserad brottslighet som genomförs av extremt hänsynslösa individer som gör allt de kan för att uppnå ett enda mål, säger han och fortsätter:
– Det handlar inte om narkotika, det handlar inte om makt. Det handlar bara om pengar, ingenting annat.
Gunnar Strömmer (M): ”En oerhört allvarlig utveckling”
Även Justitieministern Gunnar Strömmer (M) reagerar på statistiken.
– Det är en oerhört allvarlig utveckling och det är den som förklarar att vi nu också genomför väldigt genomgripande förändringar.
Han säger att dagens system, där unga som begår grova brott döms till sluten ungdomsvård i max fyra år, inte fungerar.
– Vi vet att återfallsfrekvensen är över 90 procent bland ungdomar i gängmiljö som har dömts till sluten ungdomsvård, det vill säga dagens system har havererat.
– När vi nu vänder på steken är det väldigt viktigt att det blir fängelsestraff och ungdomsfängelser som har helt andra förutsättningar att också arbeta återfallsförebyggande med de här ungdomarna.
Han säger också att regeringen måste göra flera saker samtidigt och lyfter att de nyligen presenterade ett förslag till en ny socialtjänstlag.
– Som inte minst handlar om att socialtjänsterna ska kunna agera mycket mer preventivt och ingripande i ett tidigare skede, för att kunna bryta en utveckling där barn och unga dras in i allvarlig kriminalitet.
LÄS MER:Mikaels syster Aneta: ”Jag är rädd hela tiden”
LÄS MER:Utredare föreslår sänkt straffrabatt för unga
LÄS MER:Justitieminister Gunnar Strömmer svarade på GP-läsarnas frågor
