Under onsdagen kom domarna efter de uppmärksammade gärningarna i Stockholmsområdet förra året då tre personer mördades i sina egna hem. Skytten, som vid tillfället var 16 år gammal, dömdes till tolv års fängelse. Anstiftaren, som var 15 år, dömdes till tio år.
Chefsrådmannen Sofia Jungstedt, som varit ordförande i målet i Södertörns tingsrätt, konstaterar att det är väldigt ovanligt att barn döms till fängelse i Sverige.
– Jag känner inte till någon annan dom där en person som var 15 år vid gärningstillfället döms till fängelse i tio år. Jag känner inte till någon 15-åring som dömts till fängelse överhuvudtaget.
Hon konstaterar dock att även gärningarna i det aktuella målet kan betecknas som väldigt ovanliga.
– Några av poliserna som har hörts säger att det är de tveklöst allvarligaste skjutningarna de har ryckt ut på. Då är det poliser som har varit i yrket i många år. Jag konstaterar att det är frågan om avrättningar av personer i deras hem där det har funnits uppdrag att döda så många som möjligt. Alla de omständigheterna gör att domstolen kommer fram till tolv, respektive tio, års fängelse.
Fler i fängelse väntas
Robert Andersson, docent i kriminologi vid institutionen för Kriminologi och polisiärt arbete på Linnéuniversitetet i Växjö, menar att de allt hårdare svenska straffen mot unga kriminella går tvärtemot nästan hela övriga västvärlden.
– Det bygger på psykologisk forskning om hjärnans utveckling och att konsekvenstänket inte är fullt utvecklat förrän vid 25 år ålder, säger han.
Han påpekar att Sverige ända sedan 1700-talet praktiserat straffminskningar för unga, men att de politiska vindarna har vänt kraftigt under de senaste åren.
– Nyligen gick Socialdemokraterna ut med att de öppnar för att sänka straffmyndighetsåldern. Där tror jag att vi har haft 15 år sedan mitten av 1800-talet, kanske till och med ännu tidigare. Och det ligger också en utredning för att avskaffa, eller åtminstone förändra, ungdomsrabatten för omyndiga. Generellt genomför man ett antal reformer som på olika sätt kommer innebära att antalet människor i fängelse kommer att öka.
Att låsa in barn och unga i fängelse minskar dock drastiskt deras möjligheter att komma tillbaka till ett normalt liv, menar han.
– Trots skjutningarna minskar faktiskt ungdomsbrottsligheten. Men samtidigt blir samhället mycket hårdare. Segregationen ökar och vi har en politik som troligen kommer att driva på så att de som hamnar utanför bara hamnar längre och längre utanför.
Forskaren: Fängelse inte avskräckande
Teorin att unga utför grova brott för att de vet att straffen historiskt har varit låga ger Robert Andersson inte mycket för.
– Fängelse har inte en avskräckande effekt för en 15-åring som knappt kan överblicka en skolvecka. När vi resonerar så utgår vi från en idealiserad självbild av att vi är rationella.
Ett annat argument som ofta framförs handlar om brottsofferperspektivet – att gärningsmannens straff ska kännas rättvist för den som drabbats. Robert Andersson refererar bak till upplysningstiden under 1700-talet då det etablerades att vedergällning är primitivt.
– De primitiva känslorna finns fortfarande, men från politiskt och juridiskt håll måste man hålla sig borta och inte låta sig styras av sina känslor. Forskningen säger också att brottsoffer inte är så repressiva. Ju mer de vet om personerna som ska straffas, desto mindre straffbenägna blir de. Retoriken om tuffare tag är lättare att upprätthålla från distans, säger han och avslutar:
– Alla bör ställa sig frågan om vi vill bygga ett sådant samhälle att vi hämnas fruktansvärda händelser. Jag tror att vi istället måste göra åtgärder för att förbättra samhället så att det inte händer igen.
Advokaten kritisk: ”Svensk rättshistoria”
Den 15-årige anstiftaren har försvarats av advokat Kristofer Stahre som kommer att överklaga domen.
– Det handlar om svensk rättshistoria, ett barn som döms till tio års fängelse... Vem sa att vi hade mjuka straff i Sverige? säger han till DN.
Även han är kritisk till att unga personer döms till långa fängelsestraff och säger till tidningen att det beror på ett ”oskickligt lagstiftningsarbete och en attitydförändring”.
– När man tog bort ungdomsrabatten för de mellan 18-21 år var lagstiftaren tydlig med att det inte skulle få någon effekt för personer under 18 år. Men det har det fått, på grund av att man slarvade igenom utformningen av lagtexten, säger Stahre och fortsätter:
– Som det ser ut i dag har domstolarna frångått en sedan länge gällande praxis att barn under 18 år inte kan dömas till fängelse, utan döms, maximalt till fyra års sluten ungdomsvård. Men det har inte varit lagstiftarens avsikt.
Professor: ”Noll fall tidigare”
Inte heller Henrik Tham, professor emeritus vid Stockholms universitet, kan påminna sig om att någon 15-åring dömts till fängelse i Sverige sedan lagen om sluten ungdomsvård trädde i kraft 1999.
– Hela skälet till den lagen var att minska antalet unga i fängelse, säger han men påminner om att möjligheten dock hela tiden har funnits – men att det har krävts synnerliga skäl.
– Det är den högsta kategorin. Det är också därför du har noll fall hittills. Men utan att kunna det här fallet närmre så skulle jag säga att det här ryms inom synnerliga skäl. Det har ett oerhört högt straffvärde.
Henrik Tham ser att utvecklingen i Sverige går mot hårdare straff och nämner utredningar om att ta bort straffreduktionen och att sänka straffåldern. Men att det skulle finnas ett politiskt tryck på domstolarna är han inte säker på.
– Det går inte att exakt säga vad som är orsaken. Min gissning är att det här är det allvarligaste brott som två 15- och 16-åringar begått i Sverige. Men kanske att man under mer straffrättsligt liberala tider skulle ha dömt annorlunda.
