Med budskapet ”FEAR NOT! I am Donald J. Trump. FEAR NOT!” har Trump redan gjort mordförsöket till en del i sin valkampanj. Det har även fått såväl Biden som demokraternas desperata försök att hitta en kandidat med vinstchans att gå i baklås.
Inte för att Bidens chanser såg särskilt ljusa ut innan, i den beramade tv-debatten hamnade han på hälarna till och med i den fråga som borde varit ett trumfkort: aborträtten.
Sedan Högsta domstolen rev upp Roe vs Wade, domen från 1973 som hindrade delstater att förbjuda aborter, har frågan varit ett bekymmer för republikanska kandidater, trots de konservativas jubel. En stor och ökande majoritet av befolkningen stödjer nämligen aborträtten, även många av Trumps väljare. Att den totalt amoraliske före detta (och troligen blivande) presidenten alls bryr sig om saken beror på den roll frågan fått för en liten men central del av den opinion som burit fram honom: den kristna högern.
I sin bok från i fjol, ”Slaget om aborträtten”, ger DN-journalisten Sanna Torén Björling en utmärkt överblick över abortfrågans politiska dimensioner. Hon besöker antiabortlobbyister i EU, hotade läkare i USA, aborträttsaktivister i Polen och forskare i Sverige.
Utan att väja för de känslor som kvinnor som väljer att avbryta sin graviditet ställs inför visar hon också hur rätten till abort inte bara handlar om frånvaro av förbud, utan minst lika mycket om rätten till sjukvård, tillgänglig för alla. Men framför allt handlar boken om hur abortfrågan blivit ett politiskt verktyg för högerkrafter världen över att mobilisera och organisera kring. Med årets presidentval i USA har denna politiska dimension fått förnyad aktualitet.
Vänner som jobbat i bilindustrin i Detroit har berättat för mig hur arbetskamrater brukade läsa bibeln under rasterna.
Trots att USA länge representerat allt modernt, från rock'n'roll till månlandningar, har det samtidigt präglats av en religiositet som är svår att förstå från svensk horisont. Vänner som jobbat i bilindustrin i Detroit har berättat för mig hur arbetskamrater brukade läsa bibeln under rasterna. Länge var detta inget som påverkade politiken särskilt mycket, åtminstone inte bland vita. Medan svarta kyrkor och predikanter spelade en viktig roll i kampen mot rasism och segregation var de evangeliska samfunden visserligen en konservativ grupp, men närmast apolitisk.
Efter Roe vs Wade ändrades detta och de ”pånyttfödda kristna” omvandlades till en bärande kraft i antiabortrörelsen. Väl medvetna om att deras sak inte hade majoritetsstöd satsade de på en indirekt strategi, att bli en grupp som högerkandidater inte skulle kunna vara utan och att gå den juridiska vägen.
Det sammanföll med en allmän ansträngning för högern att ta tillbaka den dagordning som rubbats åren innan av de svartas medborgarrättsstrider, protesterna mot kriget i Vietnam, kvinnorörelsen, homosexuellas kamp, strejkvågor på arbetsplatserna och hela ifrågasättandet av ”the American way of life” som följde i spåren.
Galjonsfiguren för revanschen blev Ronald Reagan. Hans första försök att bli presidentkandidat 1976 lyckades inte men förändrade dagordningen. Trots hans allt annat än religiösa bakgrund slöt han en närmast affärsmässig pakt med den nyorganiserade kristna högern som på så vis intog den politiska scenen.
Efter detta kunde ingen republikansk politiker göra karriär utan att godkännas av den evangeliska högern och abortfrågan blev en central del i det republikanska kulturkrigsprogrammet.
Även teknikens utveckling hjälpte de högerkristna. 1970-talets många kabelkanaler blev ett mecka för TV-evangelisterna och en av dem, Jerry Falwell, skapade Moral Majority som blev en stöttepelare för Ronald Reagans presidentvalskampanj. När en annan av predikanterna, Pat Robertson, 1988 misslyckades att bli Reagans efterträdare slussade han in sin kampanjorganisation i Christian Coalition och tog täten i den högerkristna lobbyn.
I USA:s politik är pengar A och O, partierna är närmast franchisingorganisationer och varje kandidat behöver finansiera sin egen kampanj, en utmärkt grogrund för korruption. Efter Watergateskandalen 1973 stiftades, till lobbyisternas förtret, lagar som begränsade företagens möjligheter att ge kampanjbidrag och tillsammans med andra konservativa grupper började antiabortlobbyn ett långsiktigt arbete för att röja undan dessa begränsningar.
Abortfrågan blir därmed avgörande för att kunna driva igenom Trumps inofficiella program, Project 2025.
När den allt mer högerlutande Högsta Domstolen 2010 rev den sista barriären och gav den starkt konservativa lobbyorganisationen Citizens United rätt att sprida en kampanjfilm mot Hilary Clinton öppnades slussarna för bidrag igen. Givetvis mot löften om politiska motprestationer – i antiabortrörelsens fall att utse konservativa domare i Högsta Domstolen och andra federala instanser.
Trots att allt färre i USA betecknar sig som troende, en minskning med nära tjugo procentenheter de senaste tjugo åren, har den kristna högern på detta vis fått allt starkare genomslag i politiken. De har dessutom fördelen av att vara organiserade, i sina församlingar och större sammanslutningar som Southern Baptist Conference och kan erbjuda både röststöd och kampanjbidrag åt kandidater eller hota med att sänka dem.
I den välregisserade Tea Party-rörelsen var de välrepresenterade och när denna lämnade plats för Trump följde de med. Trots att Trumps person och livsstil kan vara svårsmält för de som menar något med sin bibeltro är detta förbund mer än värt priset så länge han fortsätter att leverera i deras hjärtefrågor.
Abortfrågan blir därmed avgörande för att kunna driva igenom Trumps inofficiella program, Project 2025. Ett 900 sidor långt dokument som högerns viktigaste tankesmedja Heritage Foundation tagit fram som grund för nästa mandatperiod. Och det är inga fria fantasier, med stor framgång gjorde de detsamma under Trumps förra mandatperiod, liksom när de satte dokumentet Mandate for Leadership i händerna på Ronald Reagan 1981.
Som Sanna Torén Björling visar gäller abortfrågan i USA därför betydligt mer än kvinnors rätt till sina egna kroppar.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Så blev klimatet ytterhögerns stridsfråga
LÄS MER:Nu ska Coca Colas vd bestämma vår mat
LÄS MER:Det går inte att läsa sig till hur man tröstar ett barn
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
