Göteborgaren Felix Kjellberg är Sveriges största filmare genom tiderna. Med sina 111 miljoner följare på Youtubekanalen “Pewdiepie” når han längre och påverkar större grupper av människor än aldrig någon Ingmar Bergman. Sin publik har han nått genom att under över ett decennium bygga upp en lång relation till sina tittare i videos som kretsar kring tv-spel, memes och trams.
Det är, oavsett vad man tycker om den saken, ett faktum.
Hans genomslag motiverar en granskning av hans innehåll. De få gånger i hans tusentals videos som hans skämtande haft rasistiska undertoner har det av goda skäl väckt kritik – och lett till ett successivt mognare beteende från Kjellberg. Det hedrar honom. Jag vet många svenska komiker vars karriärer inte skulle tåla för en hård antirasistisk granskning helt lomhörd inför konceptet “humor”.
Trots det lever en rasiststämpel vidare på svenska kultursidor, redo att dammas av för att skapa upprörda rubriker så fort något som ens andas problematiskt dyker upp på hans Youtube–kanal.
Den kritik som filmkritikern Oscar Westerholm häromveckan förde fram hör dock till de mer långsökta (GP 25/6). Problemet är inte längre att Kjellberg har slängt sig med för grov slang eller gjort ett opassande skämt. Det är att han råkar gilla författaren Yukio Mishima – och har mage att göra utbildande innehåll om det på ett sätt som inte är akut sövande för hans följarskara (som alltså är större än alla som bor i Europas största land, Tyskland).
Att under rubriken “Training like Mishima for 7 days” publicera en essä om författarens tankar kring styrketräning passar sig inte, får GP:s läsare veta. Tvärtom – det är en flirt med fascism.
Inte minst gäller det i detta fall. Yukio Mishima var sannerligen inte bara nationalist. Han var också en med rätta hyllad författare.
Det är ett väl tillspetsat påstående. Ja, Yukio Mishima var som både Oscar Westerholm såväl som Felix Kjellberg i början av sin video gör klart en mycket kontroversiell figur som var djupt besjälad av en säregen, hembakad version av japansk nationalism. Men som alla som någon gång tagit del av en debatt om verk och person är medveten om är det, just det, skillnad på verk och person. Det föreligger alltså inget krav att applicera en politisk analys på enskilda verk. Tur det för SVT, som har hans pjäs "Markisinnan de Sade" i regi av Ingmar Bergman tillgänglig i Öppet arkiv.
Inte minst gäller det i detta fall. Yukio Mishima var sannerligen inte bara nationalist. Han var också en med rätta hyllad författare.
Ett författarskap som också innefattar den bok Kjellgren tar sig an i sin video. Westerholm beskriver “Sol och stål” som ett traktat för att “tälja bort allt mjukt och medkännande hos människan för att skulptera fram en krigare”. Jag har svårt att göra den läsningen. Det den långa läsvärda essän faktiskt hanterar är liknande frågor som Sven Lindqvist tar sig an i boken “Bänkpress”. Det handlar om en evig fråga om spänningen mellan natur (kropp) och kultur (text) som letar sig tillbaka till Platon.
Mishima, en i grunden läsande och skrivande person, försöker i “Sol och stål” genom träningen nå en plats där ordens abstraktioner och den fysiska verkligheten möts. För honom är byggandet av kroppen, att gå genom smärta för att långsamt bli större och starkare, platsen där detta blir möjligt.
Att Felix Kjellberg, som själv varit utbränd, skurit ner på sin filmproduktion och i stället för att bara spela spel börjat prata om böcker, sitt familjeliv och utforska olika sätt att leva ett godare, lugnare liv, fastnar för detta är sunt. Att han väljer att dela sina tankar kring det både känsliga och komplexa ämnet till en bred allmänhet är heller inte förkastligt. Tvärtom.
Jag förstår Oscar Westerholm. Han plockar enkla poänger på en karaktär som i kultursidans kontext är fritt villebråd. Men det är ingen ursäkt. Att kalla Felix Kjellbergs intresse för träning för fascism är att ropa varg i onödan. I en tid när verkliga fascister tar plats i europeiska parlament är det viktigt att använda termen med omsorg och precision.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Pewdiepies fascismflört bör inte ses som en blunder
LÄS MER:Mingel är värre än pollenallergi
LÄS MER:Jag har glömt bort den göteborgska klädkoden
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
