Utbildningsminister Mats Persson (L).
Utbildningsminister Mats Persson (L). Bild: Jonas Ekströmer/TT

Jesper Ahlin Marceta: Persson ska hålla tassarna borta från akademin

Det är inte genom forskning och utbildning som universitet får sin säregna karaktär, utan genom att de bereder utrymme för rationellt utforskad nyfikenhet. Det kräver dock att politikerna håller sitt avstånd, skriver Jesper Ahlin Marceta.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Utbildningsminister Mats Persson tvekade inte: Utan att blinka pekade han ut specifika fristående universitetskurser och påstod att de är “hobbyliknande” (SvD 9/4).

“Så kan det gå när den akademiska friheten inte är förankrad i den politiska kulturen”, sa jag till en vän och jämförde med att ministrar inte lika lättvindigt kan peka ut specifika domslut eller nyhetsrapporter. Domstolarnas och mediernas oberoende är för djupt rotade för det.

“Universitet är onödiga”, fick jag till svar. “Den bästa forskningen bedrivs ändå i näringslivet.”

Min vän har inte helt fel. Jättar som Apple och Google är utmärkta forskningsproducenter. Förmodligen gör privata företag i tekniksektorn mer än något universitet i världen för att flytta mänsklighetens teknologiska kunskapshorisont framåt.

ANNONS

Kanske gäller något liknande även för universitetens undervisning. Inom olika militära institutioner, för att nämna ett exempel, organiseras storskalig utbildning i allt från grundläggande kunskaper och färdigheter till spetskompetens på extremt specialiserade områden.

Både forskning och utbildning kan skötas utan universitet. Men det känns som att någonting skulle saknas om universiteten inte fanns.

Det är nämligen inte genom forskning och utbildning som universitet får sin säregna karaktär, utan genom att de bereder utrymme för rationellt utforskad nyfikenhet. På universitetet får människan följa intellektets lustar helt oberoende från andras viljor och bestämmelser. Där råder akademisk frihet.

Ovärdigt att tänka sig ett utvecklat samhälle som Sverige utan ett robust skydd för universitetet och den akademiska friheten.

Ingen annan plats kan ge ett sådant svängrum. Forskarna på Apple och Google väljer inte vilka frågor de ska studera, utan löser problem som de får tilldelade sig av sina chefer. Studenter i militära institutioner får inte tala fritt om sina kunskaper och färdigheter – kanske får de inte ens välja själva vad de ska lära sig.

När man föreställer sig ett samhälle utan universitet är det bilden av ett ofullständigt samhälle man frammanar. Där saknas en plats för människan att utforska sin förundran inför livet och verkligheten, där stringent argumentation bestämmer spelets regler och där saken är till fullo överordnad personen. En förnuftets kyrka.

ANNONS

Tanken är betydelsefull. Och tänker man den fullt ut inser man vad som står på spel när den akademiska friheten utmanas.

Förra våren stack regeringen ned fingrarna i svenska universitetsstyrelser och rörde om. Utan förvarning förkortades styrelseledamöternas mandatperioder, eftersom regeringen tyckte att andra ledamöter skulle passa bättre. Inte långt senare beslöt regeringen lika hastigt som plötsligt att dra undan mattan under fötterna för akademiker som ägnar sig åt utvecklingsforskning. Finansieringen ströps och pågående utvärderingar av forskningsansökningar lades ned med omedelbar verkan.

Signalen som statsråden sänder till svenska lärosäten är: “Vi gör vad vi vill, när vi vill. Vi är era herrar.”

Så länge forskarna producerar kunskap och lärarna levererar utexaminerade studenter är det lätt att vifta undan problemet. Samhället rullar ju på som vanligt. Men då underskattar man allvaret. Tänk så här: Regeringen kliver in i kyrkan utan att först hänga av sig svärdet. Handlingen må vara liten, men gesten är stor.

Med det i bakhuvudet är det närmast ovärdigt att tänka sig ett utvecklat samhälle som Sverige utan ett robust skydd för universitetet och den akademiska friheten. Ett skydd som håller utbildningsministern, vår herre, utanför kyrkan. Och man frågar sig: Hur höga och starka är de svenska lärosätenas murar, egentligen?

ANNONS

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Recension: ”Myten om tidens början” av Johan Tralau

LÄS MER:Fattar ni inte att ni går SD:s ärenden?

LÄS MER:Religionen står inte i motsats till förnuftet

Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS