Recension: Bilderböcker för barn 3-9 år

Dålig stämning, förnedringen i att skära gurka med en smörkniv och killar i enhörningstajts och rosa glittertröja. Stina Nylén har recenserat tre ny bilderböcker för de nästan minsta, varav en följs av en dyster insikt.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS

3-6 år: ”Äppelkänslan” av Lisen Adbåge (text) och Emma Adbåge (bild), Rabén & Sjögren

Det är inte så ofta systrarna Emma och Lisen Adbåge samarbetar, men nu är det dags igen i boken “Äppelkänslan”. Jag vänder och vrider på titeln, den låter positiv och doftande, glad och naturorienterad – men man vet aldrig med de här författarna och bildkonstnärerna, vart det hela ska ta vägen.

Lisen Adbåges “Furan” är en närmast obehaglig dystopisk familjesaga om ett naturens kretslopp där människorna som bär hand på naturtillgångarna själva absorberas i form av nya träd. Emma Adbåges “Gropen” är ett socialt mångbottnat drama där såret efter en grävskopa får en alldeles särskild betydelse för en grupp skolbarn.

ANNONS

Men den här gången lyser naturen, titeln till trots, med sin frånvaro. Äpplena är inomhus, liksom barnet och föräldern mellan vilka dramat utspelar sig.

Historien berättas som en återblick, där dottern håller en monolog riktad till mamman, som inte är hemma ännu. Kommer du ihåg igår… inleds texten. Flickan pratar sådär som när barn tillsammans leker fram en fantasi, i imperfekt, men här har allting faktiskt hänt. En i bilderböcker osedvanligt nära, trovärdig och självklar relation dramatiseras i bild och text med fiaspel, kaffespill och kittlingsattacker.

Men sedan kommer den psykologiska kroken: att stämningen blev dålig. Att barnet hamnade i härdsmälta när allt som var fint och mysigt måste avbrytas vid läggdags. Hur hemskt det kändes. Att mamman till och med fick sparkar. Och det är det här som äter på barnet; hon rannsakar sig själv i väntan på mamman, försöker via återgivandet bearbeta det mångbottnade skeendet: hur det som var bra blev dåligt.

Text och bild fångar en vanlig vardag helt ur barnets synvinkel och lägger en mosaik av känslor som kompletterar idén om hur barn lever i nuet; de kan ju också älta och grubbla över det som varit. Och mötas av självklar kärlek och trygghet. Det här är en lycklig berättelse med flera lager. Äpplena har ingen framskjuten plats i handlingen, men de bär på djup symbolik – om generositet, insikt, en utsträckt hand.

ANNONS

3-6 år: ”När jag blir stor” av Maria Nilsson Thore, Bonnier Carlsen

Maria Nilsson Thore har etablerat sig som något av en grundpelare inom svensk bilderbokskonst. Hon brukar för det mesta hitta den där lilla extra skruven i bild och text som ger en vardagsberättelse ett lite vidare perspektiv, precis som nu i den senaste titeln “När jag blir stor”.

I lätta, men inte enkla, tvåradingar ger hon liv åt känslan av att vara liten. Hur begränsat det kan vara. Hur man inte blir hörd fast man pratar klokt, hur man inte får fast man kan, hur man inte vågar fast man vill, hur man inte når fast man sträcker sig. Hur kul är det att få en smörkniv av trä för att skära gurka?

Med finurlig hand arbetar Nilsson Thore fram känslan av förnedring den dagen man inser att verktyget i ens hand är värdelöst – och ändå inte blir betrodd med något vassare och mer ändamålsenligt. Det är just den här känsliga perioden, den här klyftan mellan insikt och kompetens, som bokens första halva naglar fast.

Andra hälften blickar framåt, och då får vi se barnets framtidsvisioner breda ut sig. Illustrationerna leker påtagligt med proportionerna i samklang med texten. Först, störst, mest, överdådigast, ja man kan till och med gråta så mycket man vill, så att sjöar bildas och älgar måste rädda sig upp på kobbar och skär.

ANNONS

Nu kan man fråga sig om boken handlar om ett förbisett barn, vars tårar inte blir sedda, men det gör den förstås inte, den handlar om en helt vanlig uppväxt med varma vuxna i omgivningen. Se bara sista bilden, där en kärleksfull hand sträcks ner i bilden och ömt landar på barnets hjässa.

6-9 år: ”Ett moln i tajts” av Emma Bouvin (text) och Elin Lindell (bild), Rabén & Sjögren

Det är nervöst att börja skolan. Ture känner ingen, för han har nyligen flyttat. Han önskar att några från hans gamla förskola skulle komma. Men det ska ändå bli spännande. Han tar på sig sina finaste kläder, nämligen enhörningstajtsen och en rosa tröja med glitter. Det visar sig emellertid snart att inte alla tycker outfiten är lika snygg som Ture gör. I alla fall inte på en kille.

Det här är ämnet för Emma Bouvins barnboksdebut “Ett moln i tajts”, fint illustrerad av Elin Lindell. Och den får mig att fundera ytterligare ett dystert varv på litteraturens påverkan.

Barnlitteraturen har nu länge ägnat sig åt ämnen som syftar till att bryta könsroller och hävda allas lika värde. Att pojkar kan bära rosa i böcker är i dag fullkomligt normalt, som det också ska få vara. Kanske är vi framme nu?

ANNONS

Nej, tyvärr inte i verkligheten, som kan vara lika skoningslös och fördömande som förr, trots alla goda intentioner i värdegrund, litteratur och pedagogisk utveckling. Sådana här böcker är i någon mening fortfarande utopiska, och Emma Bouvin tar ut de visionära svängarna rejält.

Så är Ture till exempel försedd med inte mindre än tre unga, glada, insiktsfulla morbröder som åker skateboard med honom till skolan. Det är de som hittat på att kalla Ture för sitt lilla moln. Och det är också de som via ett coolt musikaliskt ingripande på skolgården får alla, pojkar som flickor, att gripas av ett samfällt sug efter just enhörningstajts.

Visst, alla pusselbitar faller lite väl enkelt på plats men jag kan inte låta bli att gripas av och skratta åt den här historien. Bouvin målar både finstilt och träffsäkert med känslopenseln, det är varmt och uppriktigt och humoristiskt. Och på samma gång som det hela är lite osannolikt sett till handlingen – ja, utopiskt – så är det också trovärdigt när det gäller samspel och uttryck. Inte minst mammans nervösa babbel är mitt i prick; med små medel får också de vuxna egna dimensioner.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Recension: Barn- och ungdomsböcker

LÄS MER:Recension: Majs böcker för barn och unga

LÄS MER:Recension: Fyra böcker för barn mellan 12-15 år och Unga vuxna

Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS