Somliga författare önskar att de hade valt ett annat yrke, delvis av ekonomiska skäl men också för att arbetet blir ensamt och långtråkigt – dessutom mödosamt. Många timmar ägnas åt research och ideliga omläsningar av texter för att ändra och putsa intill perfektion. Först när alla ord har fallit på plats infinner sig en viss tillfredsställelse i skrivarlyan.
Argentinaren César Aira jobbar annorlunda och ger sken av att aldrig ha tråkigt. På förmiddagarna sitter han på ett kafé i Buenos Aires och skriver, sällan mer än en sida. Han läser aldrig om och redigerar texterna.
I en intervju talar han om ”den konstanta rörelsen framåt”. Varför gå tillbaka? Sedan debuten på 1970-talet har han publicerat mer än 120 titlar; två till fyra kortromaner om året, var och en på cirka 100 sidor. Att skriva mer än så är hårt arbete, och författandet ska var lustfyllt.
Det är även lustfyllt, för att inte säga äventyrligt, att läsa hans verk. Allt kan hända. Han skriver på instinkt, intuition, en ström av händelser och infall som rasar runt i ett landskap i ständig förvandling med kast mellan pojkboksäventyr, skräckfilm, såpoperor och science fiction.
Allt är påhitt med inslag av romantik, mirakel och fasansfulla olyckor. Den svindlande hastigheten dämpas dock ibland när författaren träder in och kommenterar sin egen skrivprocess.
Åtta av Airas romaner har tidigare publicerats på svenska; i vår ges ytterligare två volymer ut i njutbar översättning av Djordje Zarkovic. Böckerna skiljer sig väsentligt åt men har ofta några gemensamma nämnare: förhållandet mellan en son och en mor är centralt; författaren själv har en roll i boken liksom hans barndomsstad Coronel Pringles; i ”Middagen” är den även själva skådeplatsen.
Den som har sett kultfilmen ”Night of the Living Dead” (1968) kan visualisera skeendet.
Berättaren – en arbetslös man i 60-årsåldern – är sambo med sin mamma och lever på hennes pension. En kväll är de bortbjudna på middag. När de kommer hem sätter sig sonen och tittar på en lokal tevekanal, där en skräckslagen reporter beskriver det som just händer i staden: på kyrkogården har de döda vaknat och börjat stappla in mot centrum för att suga i sig endorfiner från invånarnas hjärnor. Den som har sett kultfilmen ”Night of the Living Dead” (1968) kan visualisera skeendet.
Berättelsen är lika otäck som underhållande men inte hänförande på samma sätt som ”Sömmerskan och vinden”. Aira sitter här för ovanlighetens skull inte i Buenos Aires utan på kaféer i Paris och skriver romanen, som bygger på ett barndomsminne. César är elva år när hans vän Omar ofrivilligt försvinner från Coronel Pringles på flaket till en lastbil på väg söderut.
Omars mor inleder en jakt för att återfinna den förlorade sonen, vilket för henne till världens ände, till Patagonien, ”denna sköna och isolerade öken där alla möjliga äventyr kan äga rum”. Där finns ond bråd död; där finns monstret. I Patagonien räddas Omars mor av den kraftiga Stormvinden som förälskar sig i kvinnan och låter henne virvla runt hundra meter ovan marken.
1976, som mycket ung, vistades jag en tid i Argentina. I Patagonien fick jag lift med en skraltig lastbil som transporterade tegel. Jag låg platt på flaket, klamrade mig förtvivlat fast för att inte falla ner från de vickande stenarna. Vinden slet i mig på ett livsfarligt sätt.
Hemma i Sverige skrev jag den sedermera refuserade diktsamlingen ”Vinden är hård i Patagonien”. När jag läser César Airas roman får jag lust att gå ner i källaren och kolla om dikterna finns kvar – inte för att läsa dem utan för att det var just till källaren som den argentinske mästaren förde mig med sin oförutsägbara hand, eller vind.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Recension: ”Schellenbergs ring” av Daniel Birnbaum
LÄS MER:Recension: ”Vi ses i augusti” av Gabriel García Márquez
LÄS MER:Recension: ”De ovärdiga” av Roy Jacobsen
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
