Recension: Sommar i P1 – Lasse Åberg

Lasse Åberg tar med lyssnarna på en småputtrig promenad längs minnenas allé, där inget riktigt överraskar. Ja utom då kanske ett recept från 1928 på banangädda och en låt med serieskaparen Robert Crumb.

ANNONS
|

Vissa personer tycks ha klippkort till ”Sommar i P1”. En av dem är Lasse Åberg som nu medverkar för femte gången. Han är också den ende som fått posera med en zebra på blomsterkrans-fotot inför programmet. Typiskt för den underfundige mångsysslaren som gärna petar in dessa randiga djur överallt – också i sin konst.

Här brister han ut i spontansång och underhåller lyssnarna med en strid ström anekdoter, endast avbruten av ett lite mer sömnframkallande parti om släktforskning.

Att han är niomänning med Kalle Moraeus pappa var ingen nyhet som direkt välte min kiosk. Sigge Eklunds anklagelse om att filmklassikern ”Sällskapsresan” skulle vara ett plagiat berörs däremot inte.

ANNONS

Vem?

Lasse Åberg, 84 år, är konstnär, formgivare, skådespelare, musiker och filmregissör.

Mest känd är han för sina insatser som Trazan Apansson i tv-serien ”Trazan & Banarne” (1976–1982) och Stig-Helmer Olsson i ”Sällskapsresan”-filmerna.

Han inspireras av serier, sjunger i Electric Banana Band och har nyligen gett ut boken ”Samlade fragment ur ett spretigt liv” där han sammanfattar sin 50-åriga karriär inom svensk underhållning.

I en ladugård vid Väppeby gård i Bålsta driver han också Åbergs museum.

Istället får vi ett recept på banangädda ur en kokbok från 1928. Seriefigurer som Biffen och bananen och Kronblom passerar revy, vi får följa med till Åbergs uppväxtkvarter i Fredhäll, höra om Frank Sinatras Sverige-turné 1953, om jazzmusik på Nalen och ett ljudklipp där dåvarande statsministern Per Albin Hansson talar om ”Det goda hemmet”. Här blixtrar programmet till en sekund när Åberg delar ut ett litet tjuvnyp till Ulf Kristersson.

Musiken kränger lika häftigt som associationskedjorna: från Povel Ramel till Scorpions.

Konstfack blev ett ”miljöombyte som hette duga” för den självlärde arbetarklasskillen som över en natt gick från ”släktens geni”, så bra på att teckna till, ”nollan från Fredhäll”. Det är en historia vi hört förut, ändå berör den.

Radiostunden blir en småputtrig promenad längs minnenas allé. Inget överraskar och ”Nunnas bön” är en repris från hans Vinter i P1 2013.

Riktigt nördigt och smalt blir det först när han spelar låten ”Sweet Lorraine” av underground serieskaparen Robert Crumb med band.

Knappast något som lockar tonårstjejer dock – en målgrupp Lasse Åberg i programmet beklagar sig över att han inte riktigt når.

LÄS MER:Recension: ”Sommar i P1” – Hampus Nessvold

Sommarpratare 23 juni:

Ellen Krauss, indiepop-artist

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS