Så här skrev buddhistmunken och författaren Björn Natthiko Lindeblad apropå minnesmärken i november 2021, ett par månader för sin död:
”En bänk. Vår tids sittplats. Tänk på allt som är bra med en bänk. Den är till för alla, alltid. Man kan vila sig. Man kan fika. Man kan njuta av naturen och utsikten. Stanna upp, meditera, reflektera.”
De orden mindes Andrzej Cahlenstein i somras när han var en av alla konstnärer som bevistade Drömmarnas monument på Götaplatsen. Han hade ett gäng tegelstenar liggande och byggde av dem en liten stol, med plats för en person, som vette ut mot Avenyn. På stolsryggen fäste han en plakett med orden ”Till minne av Björn Natthiko Lindeblad”.
– Syftet är att ha en minnesbänk med fantastisk utsikt över Avenyn, där man kan minnas någon som gått bort – jag valde Björn Natthiko Lindeblad, men alla kan välja vem de vill. Den är stor nog för en person, det blir en plats för introspektion, säger Andrzej Cahlenstein.
Kostar för mycket pengar
Efter att Drömmarnas monument avvecklades lät han stolen, som han kallar Tegeltronen, stå kvar. Han skrev till stadsmiljöförvaltningen och erbjöd stolen som en gåva till Konsthallen och Göteborgs stad. Tanken var att det både kunde fungera som minnesmärke både över Natthiko Lindeblad och Drömmarnas monument. Det var i början av september.
Först på stadsmiljönämndens sammanträde den 14 december fattades ett beslut: nej tack.
När GP når Andrzej Cahlenstein fem dagar senare har han fortfarande inte fått beskedet från stadsmiljönämnden.
– De sa nej? Det var tråkigt!
Han ögnar snabbt igenom beslutet från nämndens protokoll. Anledningarna till avslaget är flera.
Dels skulle det kosta pengar att fästa i marken.
– Det behöver de inte göra! Den väger 300 kilo, det är ingen som rubbar den, säger Andrzej Cahlenstein.
Tegeltronen skulle också kosta pengar för kommunen, slår man fast, på grund av drift och underhåll. (”Vad för underhåll, det är tegel och betong?”)
”Då blir den gerillaplacerad”
Det tredje skälet har med Götaplatsens stundande upprustning att göra. I samband med denna har staden utlyst en tävling där konstnärer kan föreslå konstverk för platsen, med följande riktlinjer: ”uppdragets fokus är att skapa ett konstverk som inte främst är ett fysiskt objekt, utan något som innehållsmässigt genererar nya kopplingar till platsen. Som konstnär genomför du en process med publika inslag som aktiverar, undersöker och berikar platsen.”
Men Tegeltronen befaras kunna "konkurrera med det konstnärliga uppdrag som nu planeras för Götaplatsen”.
– Jag ser inte varför, de kan ju finnas sida vid sida. Stolen är ganska anonym, säger Andrzej Cahlenstein.
Det var något av en chansning att skänka stolen, men han tyckte ändå att den hade en rätt goda möjligheter att få vara kvar.
– Den är i tegel, murbruk och betong så den smälter in, det känns som att den kunde ha stått där i 100 år redan. Och den står på en plats mitt i stan, men på en yta som väldigt få nyttjar. På så vis är den i skymundan, säger han.
Vad han ska göra med stolen nu är oklart. Han har en alternativ plats för den, platsen varifrån tegelstenarna togs från första början.
– Men då blir placeringen illegal. Med Götaplatsen gick jag ”by the book”, på det andra stället blir den mer gerillaplacerad.
LÄS MER:Nya Konst vid Götaplatsen försenat
LÄS MER:Ny Håkan Hellström-målning på fasad i Högsbo
LÄS MER:Vill kommunen ha ett nytt ”Drömmarnas monument”?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
