Göteborgs Barncancercentrum är en av aktörerna som arbetar med att utveckla barncancervården i Sverige. I projektet GMS Barncancer jobbar man för att kunna ställa mer precisa diagnoser, för att sedan i vissa fall kunna avgöra vilken typ av behandling som är aktuell för patienten.
På sikt hoppas man kunna minska graden av konventionell behandling som cellgifter och strålning, för att kunna förlita sig mer på målanpassad medicin.
– Vad man gör är att man tar två stycken prover från patienten. Ett från själva tumören och ett från blodet som man då har som referens. Från de här proverna utvinner man DNA, säger David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi och överläkare i patologi med ansvar för barn- och fosterpatologi i Södra Sjukvårdsregionen.
Metoden man använder kallas för helgenomsekvensering, det är en form av kartläggning av alla gener i arvsmassan. Genom att jämföra de två proverna kan man upptäcka mutationer, som kan orsaka cancer.
– När man då hittar en mutation kan man förstå vilken typ av tumör det handlar om och genom det kan vi i vissa fall avgöra vilken typ av behandling som är aktuell för patienten.
Av de totalt 309 patienter som tagit prover har man kunnat ställa mer precisa diagnoser hos fler än hälften av patienterna.
– I det långa loppet inom barncancerforskningen är förhoppningen att man ska ha så lite cellgifter som möjligt och så mycket av de målstyrda läkemedlen som möjligt. För vi vet att cellgifter och strålning kan ge livslånga biverkningar. Vissa av biverkningarna är väldigt små men ibland kan det leda till mer allvarliga handikapp.
Vad som utmärker Sverige är att man nu erbjuder kartläggning för alla patienter. I andra länder är det enbart vid återfall som man genomför liknande analyser.
– Vi vet att det är på gång i Nederländerna, Lettland och i Storbritannien, men att man har lyckats få det i ett helt land, där är vi ganska säkra på att vi är först i världen.
Barncancerfonden finansierar projektet
Projektet har sedan starten varit finansierat av Barncancerfonden. På senare tid har även Socialdepartementet gått in med pengar i projektet.
– Vi har finansierat GMS Barncancer från start och gått in med totalt 39 miljoner kronor. Detta för att säkerställa att alla barn ska ges samma möjligheter till förfinad diagnos och förbättrad behandling. Dessutom möjliggör projektet livsviktig forskning som kan bidra till utvecklingen av precisionsläkemedel för barn, säger Ola Mattson, generalsekreterare på Barncancerfonden.
Inom vuxenonkologin har det de senaste tio åren utvecklats 150 nya målstyrda läkemedel. Under samma tidsperiod har endast nio nya läkemedel blivit godkända för barn. Det behöver förändras, berättar Ola Mattson.
Finansieringen från Barncancerfonden kommer successivt trappas ned fram tills 2026. Förhoppningen är att projektet ska tas över av regionerna och implementeras i rutinsjukvården.
Göteborg har störst upptagningsområde i Sverige
Göteborgs Barncancercentrum har störst upptagningsområde i Sverige. Från 2021 har 72 barn med solida tumörer fått sitt DNA analyserat inom ramen för projektet GMS Barncancer.
Frida Abel är sjukhusgenetiker och forskare vid avdelningen för Klinisk genetik och genomik. Hon är dessutom ortsansvarig för Göteborg inom GMS Barncancer.
– Det har varit ett väldigt fint samarbete. Både nationellt och lokalt mellan inblandade enheter inom sjukvården. Eftersom man arbetar utefter olika system i olika sjukvårdsregioner, och då varje region har sin ekonomiska situation är det väldigt viktigt att vi har kunnat satsa gemensamt på det här. De olika GMS projekten har som grundläggande syfte att det ska vara lika vård i hela landet.
Frida Abel berättar att förhoppningen är att helgenomsekvensering ska fortsätta användas inom Västra Götalandsregionen när projektfasen är avslutad.
– Vi kommer lobba för att helgenomsekvensering ska erbjudas alla barn med cancer framgent. Det har ju visats att det gynnar otroligt mycket, att barnet får en mer specifik diagnos och att man i vissa fall kan hitta direkta behandlingsmål, säger Frida Abel.
Bidrar till forskningen
Testerna som tas in skickas också till Barntumörbanken i Stockholm, där forskare kan begära ut vävnaden. Att jämföra ett större antal prover med varandra är centralt för att kunna förstå vilka molekylärgenetiska förändringar som är bäst att koncentrera sig på när nya behandlingsstrategier ska utvecklas.
– Vi sparar all data och överblivet material i Barntumörbanken på Karolinska Institutet. På så vis lägger vi grunden för framtida forskning inom barncancerområdet med det här projektet, säger Frida Abel.
Så här går proverna till
1. Efter en första utredning avgörs var provet för DNA-analys ska tas. Vid solida tumörer, jämför man med med friska celler i blodet.
2. Den del av provet som misstänks innehålla cancerceller skickas till en patolog som avgör om det rör sig om cancer.
3. I analysen jämförs proverna för att se vilka genetiska avvikelser som finns i tumörcellerna.
4. Genom analysen kan man hitta information om genetiska avvikelser som är till hjälp för att fastställa en så detaljerad diagnos som möjligt. I vissa fall påverkar svaret även val av behandling.
5. En del av provet lagras i Barntumörbanken där även all sekvenseringsdata sparas digitalt för framtida barncancerforskning som genomgått noggrann etikprövning
Källa: Barncancerfonden
