Striderna tar inte paus och nya luftangrepp sker. Robotattacken mot en pizzarestaurang i Kramatorsk förra veckan visar att döden kan komma när som helst.
Minst tolv personer omkom och 60 skadades. USA:s högste militär Mark Milley har inga illusioner om en snar vändning, tvärtom befarar han att kriget kommer att ta lång tid och bli väldigt svårt och blodigt.
Men utvecklingen kan i närtid påverkas av fyra faktorer:
Ryssland: Risk för kaos och instabilitet
Vladimir Putin har försvagats. Men följderna i Ryssland är inte givna. På kort sikt står makteliten upp kring presidenten och repressionen väntas öka.
Putin har fördömt vad han ser som ett förräderi, men de skyldiga går fria tills vidare – även Wagnerstyrkans ledare Jevgenij Prigozjin. Putin har inte nämnt honom vid namn. Men fram till revolten kunde han öppet kritisera den ryska militärledningen utan att presidenten ingrep.
Samtidigt är det oklart om Prigozjin är i Belarus eller någon annanstans. Ryska UD har intygat sina partner i Mellanöstern och Afrika att samarbetet som skett genom Wagner, i till exempel Syrien, Centralafrikanska republiken och Mali, fortgår. Wagners tyngre materiel i Ukraina ska, enligt Kreml, överföras till de reguljära styrkorna, liksom manskap. Gruppen uppges ha fått internetkanaler stängda och trollfabriken i Sankt Petersburg stängd.
Med risk för kaos och instabilitet i kärnvapenmakten Ryssland har väst reagerat försiktigt och förnekat inblandning.
Ukraina: Bromsas av brist på vapen och ammunition
Om krisen i Ryssland påverkar landets krigföring i Ukraina återstår att se. Ukraina gör mindre framsteg, men med pris i blod för varje meter, enligt landets överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj. Motståndaren har förberett defensiv strid med värn, hinder, minor och artilleri.
Den ukrainska framryckningen bromsas av för lite vapen och ammunition, enligt Zaluzjnyj. I en intervju med Washington Post uppmanar han väst att förse Ukraina med ökade leveranser för att offensiven ska lyckas. Han väntar fortfarande på F-16-stridsflygplan.
CIA-chefen William Burns fick i Kiev information om en ukrainsk strategi för att återta ockuperad mark och öppna förhandlingar om eldupphör med Moskva i slutet av året, rapporterar Washington Post med hänvisning till tjänstemän som är bekanta med besöket.
Tre personer med insyn berättade att målet är att återta betydande territorium till hösten, flytta artilleri- och robotsystem nära gränslinjen till Krim och avancera in i östra Ukraina. Därefter hoppas de på förhandlingar med Moskva för första gången sedan fredssamtalen bröt samman i mars förra året.
"Ryssland kommer bara att förhandla om det känner sig hotat", enligt en högt uppsatt ukrainsk tjänsteman.
Nato: Löften om robusta paket – men när?
Försvarsalliansens toppmöte i Vilnius i nästa vecka kommer främst att handla om militär beredskap, utvidgning och det fortsatta stödet till Ukraina. Flera västledare utlovar ett "mycket robust paket" till landet. Regimen i Kiev vill gå med i EU och Nato så snart som möjligt, men det finns skilda meningar i Nato om när det kan ske.
Förra veckan beskrev Estlands premiärminister Kaja Kallas Ryssland som farligt och att det kommer att vara farligt i framtiden.
”Vårt mål borde vara att få ett slut på gråzonerna i Europa – de är grogrunden för instabilitet och krig. Det är mitt eget lands erfarenhet att Natomedlemskap är det säkraste, billigaste och mest trovärdiga sättet att avskräcka Ryssland”, sade hon.
Men även om medlemskap tar tid väntas länder som USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland ge möjliga säkerhetsgarantier för Ukraina. Om det i så fall sker muntligt eller skriftligt blir en knäckfråga i Litauen. Även EU öppnar för framtida säkerhetsgarantier för Kiev.
Sverige: Kritik mot koranbränning försvårar Nato-processen
Inbjuden vid förra årets toppmöte i Madrid, men ännu inte antagen som Natos 32:a medlem. Det är läget för Sverige med bara en vecka till toppmötet i Vilnius. Parlamenten i Turkiet och Ungern har fortfarande inte gett grönt ljus. Enligt premiärminister Victor Orbán kommer Ungern inte att förhala en svensk Nato-anslutning. Men det kan tolkas som att landet avvaktar det turkiska beslutet, precis som ungrarna gjorde när det gällde Finland.
Efter den senaste koranbränningen i Stockholm uttalade president Erdogan sig mycket kritiskt och det framställs inte bara i Turkiet som att det sker med Sveriges godkännande. Men EU, såväl som Sverige, fördömer skändningen.
De omfattande muslimska protesterna försvårar sannolikt Nato-processen ytterligare. På torsdag leder Nato-chefen Jens Stoltenberg ett möte i Bryssel mellan utrikesministrarna från Sverige, Turkiet och Finland, bland andra.
Stoltenbergs budskap är: ”Det är dags att välkomna Sverige som fullvärdig medlem.” Det är även USA:s presidents uppfattning. Han tar emot Ulf Kristersson i Vita huset på onsdagen. Biden har satt hård press på Erdogan och kan ha ett trumfkort: ett löfte om försäljning av stridsflygplan av typ F-16 till Turkiet.
Å andra sidan har Erdogan starka band till Putin, inte minst ekonomiskt. Som omvald turkisk ledare kan han både tjäna och förlora på ett svenskt medlemskap i Nato.
LÄS MER:Ukraina faller inte med Bachmut
