Blir det sista segerdagen med Putin?

Oro för attentat präglar firandet av segerdagen i Ryssland. Militära bakslag, materielbrist, inre splittring och en förväntad ukrainsk motoffensiv sätter president Putin under stor press. Hans plats på podiet vid Röda torget är inte given nästa år.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Putin har ännu kontroll över den ryska maktapparaten. Han spelar ut centrala aktörer mot varandra för att lägga skulden för misstag på andra. Det är enda tolkningen av att han tillåter skarp och öppen kritik mot sin försvarsminister och generalstabschef utan att ingripa mot Jevgenij Prigozjin, ledare för den paramilitära styrkan Wagner.

Trots långa och blodiga strider har Prigozjin inte lyckats inta hela ruinstaden Bachmut och anklagade i hårda ord den ryska militärledningen för att inte understödja honom. Han uppmanade försvarsministern att ersätta hans trupp med tjetjenska förband redan under veckan. Men det tycks ha gett resultat. Med löfte om nya vapen och ammunition uppges han fortsätta striderna tills vidare.

ANNONS

Men läget är kritiskt inte bara i öster. Det gäller även på andra håll kring en totalt 100 mil lång frontlinje. Ryssarna förbereder sig på försvar medan Ukraina planerar en motoffensiv med nya förstärkningar från väst. Om framgångarna skulle bli lika stora som vid den ukrainska offensiven förra året, vore det ett dråpslag som möjligen på sikt kan avgöra kriget.

Invasionen av Ukraina skulle gå fort och de ryska trupperna mötas med bröd och salt, trodde de ryska ledarna. Men det var ett ödesdigert misstag. När segerdagen till minne av nazisternas nederlag i andra världskriget firades den 9 maj förra året hade ryssarna redan tvingats retirera i kaos och krigsbrott från utkanterna av Kiev.

Inga hurra-rop

Inför militärer, pansarfordon, robotar och tv-kameror skyllde Vladimir Putin på att väst ”förberedde en invasion av vårt land inklusive Krim” och att militäroperationen i Ukraina var nödvändig och förebyggande. Han beskrev den som det enda rätta beslutet hos ett suveränt, starkt och självständigt land.

– Hurra! manade han folkmassorna och fick ett unisont svar.

GP sände direkt från Kiev samma dag och besökte sedan en av de förstäder som hade hemsökts av ryssarna. I Borodjanka hurrade ingen. I spillrorna av sitt hem på fjärde våningen i ett hus svårt skadat efter attackerna, och som såg ut att kunna rasa när som helst, sade Oleksandr Thachyk i betongdamm, krossat glas och nedfallna innerväggar:

ANNONS

– Jag bodde här med min fru och son. Vi var kvar här till den 25 februari. Broarna hade redan sprängts och vi begav oss till Vinnytsia. Därefter åkte vi till västra Ukraina. Vi hade klarat oss. Det är tveksamt om vi kan flytta tillbaka. Min fru är fortfarande i chock och vill inte leva här så vi får se, sade han.

Oleksandr Thachyk föddes i Sovjetunionen och gick i paraderna tillsammans med sina föräldrar. Fram till 2014 var det en segerdag för honom också. Men det ändrades 2014 med Rysslands annektering av Krim och kriget i Donbass.

Inställda parader

Inför årets segerdag går det trögt för Ryssland på marken, utan nya erövringar. De ryska luftattackerna fortsätter med robotar och drönare, ofta mot civila mål. Det sprider terror, men ändrar inte krigets förlopp. Tvärtom hävdar den ukrainska sidan att man till och med att lyckats skjuta ner en av de mest avancerade ryska hypersoniska robotarna med hjälp av amerikanskt Patriot-luftvärn.

Samtidigt talas det om att Ukraina kan sätta in kanske över 40 000 man i stormbrigader. Däremot varnar den ukrainske försvarsministern Oleksij Reznikov i Washington Post för överdrivna förväntningar.

Den påstådda drönarattacken mot Kreml nyligen höjer spänningen inför segerdagen. Det var ett terrordåd som, enligt Putins talesman, USA låg bakom. Det förnekas och låter långsökt, men höjer temperaturen. Enligt uppgift har 9 maj-parader ställts in i 21 städer i Ryssland och ockuperade Krim med hänvisning till säkerhetsskäl. Enligt västliga bedömare kan det också vara en förevändning för att inte visa hur mycket militär utrustning som har förstörts i Ukraina. Vladimir Putin väntas upprepa att den "särskilda militära operationen" möter ett existentiellt hot mot Ryssland.

ANNONS

Ingen rysk offensiv i sikte

Chefen för USA:s nationella underrättelsetjänst Avril Haines uppger att ryska styrkor sannolikt inte kan genomföra en större offensiv under 2023 på grund av brist på ammunition och personal. Om Ryssland inte utlyser en obligatorisk mobilisering och säkrar betyder tillskott av ammunition från tredje part utöver befintliga leveranser från Iran och andra, kommer det att bli alltmer utmanande för dem att upprätthålla även blygsamma offensiva operationer, vittnar Haines för en senatskommitté.

Hon tror också att Putin har minskat sina kortsiktiga ambitioner i Ukraina och riktar in sig på att befästa kontrollen över det ockuperade områdena i östra och södra Ukraina och se till att Ukraina aldrig kommer att bli en Nato-allierad. Hennes bedömning är att Ryssland inte förhandlar om en vapenvila i år om inte politiska faktorer "förändrar hans tänkande".

Är det ens möjligt? Men retorik, repression och censur kan i längden inte dölja att Putins Ryssland betalar ett allt högre pris och vem som bär ansvaret.

LÄS MER:ISW: ”Mordförsök” på Putin troligtvis iscensatt av Ryssland

LÄS MER:”Nervöst” Ryssland firar segerdagen

LÄS MER:Rysslandsexpert: Kreml-attack troligtvis ukrainsk

ANNONS