1994 fanns inte Sovjetunionen längre, inte heller Warzawapakten. Miljonarméerna i Europa hade upplösts. Det kalla kriget var slut och avspänning, nedrustning och samförstånd präglade säkerhetspolitiken. Den västliga försvarsalliansen Nato öppnade för ett bredare samarbete, som ett första steg till framtida medlemskap, genom Partnerskap för fred, PFF.
Syftet var att förbättra europeisk säkerhet och stabilitet genom gemensamma militära träningsövningar. Det var för länder som Sverige – länge neutralt och sedan militärt alliansfritt – och Ukraina, fram till 1991 en sovjetrepublik, och 1994 en fri och självständig nation som frivilligt gav upp sina kärnvapen mot säkerhetsgarantier. 1996 etablerade landet ett "särskilt partnerskap" med Nato. 1995 gick Ukraina med i Europarådet.
Med Ryssland, ännu med Boris Jeltsin som president, stärktes de politiska och militära banden påtagligt med väst. Det fanns till och med tankar om att landet en gång skulle kunna bli en integrerad del av Nato.
Med åren har Sverige utvecklat sitt samarbete med Nato på alla områden: teknik och språk är integrerade, systemen interoperabla, svenska officerare finns i staber och svenska politiker bjuds in till toppmöten. Men fortfarande står vi utanför kretsen av de 30 Nato-medlemmarna, utan att veta vilket stöd vi kan få om vi skulle blir attackerade. Ett 20-tal bilaterala försvarssamarbeten ger inga säkerhetsgarantier, bara förhoppningar och löften, som av den brittiske försvarsministern.
Nato blir stor valfråga
Frågan om medlemskap har aktualiserats både i Sverige och Finland av kriget i Ukraina. Det blir sannolikt en av de stora svenska valfrågorna i höst om konflikten kring Ukraina inte är löst med fredliga medel. Moderaterna har utlovat en medlemsansökan om de vinner oavsett vad socialdemokraterna tycker. Det skulle bryta med den samförståndstanke som kännetecknat svensk säkerhetspolitik.
Ukraina, som också gick med i PFF 1994, kämpar nu för sin överlevnad som nation efter Rysslands invasion. Nato och EU ger politiskt, moraliskt, ekonomiskt och militärt stöd i kampen medan Ryssland isoleras och utsätts för sanktioner. Men president Zelenskyjs upprepade vädjanden om stridsflyg, stridsvagnar, luftvärnssystem, sjömålsrobotar och andra vapen som skulle kunna stoppa angriparna uteblir.
USA:s president Joe Biden var vid sitt besök i Polen under helgen tydlig. Varje tum av Natos territorium kommer att försvaras med ökad närvaro och förstärkta resurser. Men ingen trupp och inget stridsflyg från alliansen kommer att gå in över gränsen till Ukraina och riskera ett storkrig med Ryssland. Biden har inte utan kritik kallat Vladimir Putin för mördare, krigsförbrytare och slaktare, och uttryckt att ryssen inte kan vara kvar vid makten, men där går gränsen. Ett krig med Ryssland riskerar att involvera kärnvapen.
Zelenskyj öppnar för neutralitet
Efter trettiotre dagar av krig, död, förödelse och massflykt är den hårt pressade presidenten Volodymyr Zelenskyj beredd att diskutera att Ukraina antar en neutral status som en del av ett fredsavtal, i strid med hans egen och regeringens ambition att bli medlemmar både i EU och Nato. Men han säger att det skulle behöva gå till en folkomröstning och garanteras av tredje part.
Han gjorde dessa kommentarer i en intervju med oberoende ryska journalister. Det togs inte emot positivt i Moskva, där det är förbjudet att tala om krig, och föranledde en varning från den statliga medieregulatorn i Moskva. Det har nu fått den ryska tidningen Novaja Gazeta att avbryta sitt arbete under intensifierade tillslag mot kritiska rapporter om kriget.
Volodymyr Zelenskyj vill förhandla direkt med den ryske presidenten. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov avfärdar dock möjligheten till samtal på toppnivå för tillfället. Han hävdar att varje möte för att utbyta åsikter skulle vara kontraproduktivt, och tillägger att diskussioner istället borde äga rum när Ukraina och Ryssland är "nära att komma överens om nyckelfrågor".
Den fjärde omgången av fredssamtal mellan delegationer från Ukraina och Ryssland inleds i Istanbul i Turkiet med början tidigt på tisdagen. Zelenskyjs mål är: Fred utan dröjsmål. Det ser inte ljust ut.
LÄS MER:Ryska förhandlare på plats för nya samtal
