En marmorerad biff som stekts i smör till perfektion. Till det 100 gram osaltat och kylskåpskallt smör. Så kan en frukost se ut för den som äter enligt karnivordieten.
Karnivor-dieten, även kallad karnivorkost, innebär kort och gott att man äter kött och andra animaliska produkter som fisk, ägg och mejeriprodukter. Pasta, bröd och grönsaker hittas inte på tallriken.
Genomslaget för dieten var ett faktum 2019 när den amerikanske ortopeden Shawn Baker argumenterade för dietens hälsofördelar.
Han menade att en kost bestående av uteslutande animaliska produkter bland annat kunde resultera i färre inflammationer, viktnedgång, friskare hud och starkare hår. Dieten har redan flera anhängare i Sverige men kritiken från forskarna har inte väntat på sig.
Elisabet Rothenberg är professor i geriatrisk nutrition vid Högskolan i Kristianstad och hon ställer sig skeptisk till det hon menar är ännu en extrem diet.
– För att uttrycka sig lindrigt så är det helt knasigt. Vi är skapta för att äta en allsidig kost där kött ingår, men där den större delen av kosten bör vara vegetabiliskt.
Bristen på järn hos unga kvinnor
Anhängare av karnivordieten hävdar att framför allt yngre kvinnor gynnas av en diet med mycket kött. Anledningen är den järnbrist som inte är helt ovanlig hos menstruerande kvinnor.
– Unga kvinnor är en riskgrupp när det gäller järnbrist. Kött är ett livsmedel som innehåller mycket järn och därför bör det ingå i en allsidig kost. Men det innebär inte att unga kvinnor behöver äta kött varje dag. Det bör betonas att vissa kan behöva järntillskott, säger Elisabet Rothenberg.
Livsmedelsverkets rekommendationer
Christel Larsson är professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon tycker att man ska vara försiktig med hur mycket kött man äter.
– Det samlade vetenskapliga underlaget visar att en överdriven köttkonsumtion inte har några fördelar – och det gäller både barn och vuxna. Snarare är det tvärtom. En allsidig kost där de vegetabiliska livsmedlen få ta en större plats är att rekommendera och där kan en begränsad mängd kött ingå, säger Christel Larsson.
Elisabeth Rothenberg håller med men poängterar att olika åldersgrupper har olika näringsbehov.
– Äldre personer har en försämrad förmåga att bibehålla muskelmassa och behöver därför mer protein än yngre. Lösningen är kanske inte en blodig biff, då uppkommer i stället andra problem som att tugga maten. Då blir exempelvis ägg och mejeriprodukter centrala i kosten, säger Elisabet Rothenberg.
Mat och sjukdomar
1 500 cancerfall per år är direkt kopplade till matvanor i Sverige.
9 av 10 äter för lite fullkorn.
8 av 10 äter för lite frukt och grönsaker.
De flesta äter för mycket rött kött och chark.
Rött och processat kött ökar risken för cancer. Exakt vad det beror på är inte helt klarlagt men troligen samverkar flera faktorer. Med rött kött menas kött från nöt, lamm, gris, ren och vilt. Charkprodukter är till exempel bacon, leverpastej och korv.
Enligt 1177 bör man inte äta mer än 500 gram rött kött eller charkprodukter i veckan. Cancerfonden rekommenderar ett intag som inte överskrider 350-500 gram i veckan. Det motsvarar cirka tre portioner.
1177 rekommenderar att man byter ut en del av veckans köttmåltider mot mer vegetariskt och ägg. I kött finns viktig näring, men även bönor, kikärter, linser, fisk, ägg och fågel innehåller mycket järn och protein.
Källa: 1177 och Cancerfonden
Inga bevis för hälsoeffekter
Enligt Elisabet Rothenberg finns det inte några vetenskapliga bevis som stödjer att en ensidig köttdiet skulle leda till hälsofördelar som till exempel färre inflammationer. I stället ser hon att en strikt köttdiet skulle kunna vara direkt hälsofarligt.
– Dieter kommer och går där målet ofta är att leda till viktnedgång. Viktnedgång brukar ske i den initiala fasen och är förenat med bättre hälsa på kort sikt. Men den här typen av diet leder till att man äter för mycket av vissa saker och inget alls av andra. Saker som tillför kroppen viktiga näringsämnen. Det innebär uppenbara hälsorisker i ett längre perspektiv, Elisabet Rothenberg.
GP har tidigare skrivit om Eva Birath, som efter många år av dålig erfarenhet av bland annat LCHF-dieten blev karnivor. När GP ringer upp henne så är hon inne på sitt sjätte år med endast kött på tallriken.
– När jag väl började äta bara kött så mådde jag bättre än någonsin, och det fortsätter jag med än i dag. Mina hälsoproblem har försvunnit, säger Eva Birath.
Livsmedelsverket rekommenderar att man inte överskrider 500 gram rött kött i veckan – en rekommendation som på onsdagen föreslogs att sänkas till 350 gram. Det överskrider Eva Birath med råge.
– Tidigare åt jag broccoli och allt grönt man uppmanas att äta, men jag fick till slut allvarliga problem med tjocktarmscancer och fick vård för det. I dag är jag friskförklarad, men jag är övertygad om att det grundar sig i min diet, säger hon.
Även om en individ kan må bra av förändringar i kosten så är det inget att rekommendera till befolkningen som helhet, menar Elisabet Rothenberg.
– Enskilda personers vittnesmål är inte det samma som vetenskaplig evidens och fungerar därför inte som grund för rekommendationer till befolkningen.
Saknas kostfibrer i köttdieten
Även om kött och animaliska produkter har sina fördelar med exempelvis högt proteinvärde, så saknas kostfibrer som är viktig för magen, skriver Livsmedelsverket. Kostfibrer finns i bland annat kolhydrater som återfinns i pasta, bröd och grönsaker – som inte ingår i karnivor-dieten.
– Återigen gäller det att äta allsidigt, men med ett ökat inslag av vegetabiliska livsmedel som bönor, grönsaker och frukt. Skippa det vita brödet och välj något med mer fibrer, exempelvis ett bröd med nyckelhålsmärkning säger Elisabet Rothenberg.
Karnivorkost – så äter en karnivor
Innebär att man bara äter mat från djurriket. En del karnivorer äter även mejeriprodukter, ägg och honung. Andra begränsar sig till enbart kött, eller kött, fisk och skaldjur. Att äta mycket animaliskt fett och lever förespråkas av de flesta karnivorer, för att man sa få i sig fler näringsämnen.
En undergrupp är råkarnivorerna som menar att man bör äta sitt kött rått.
En av förgrundsfigurerna inom karnivorrörelsen är den amerikanska läkaren Shawn Baker som bland annat skrivit en bok om ämnet. För den bredare allmänheten gjordes dieten känd av den kontroversiella psykologiprofessorn Jordan B. Peterson och hans dotter som menade att hon blivit frisk från en rad allvarliga sjukdomar genom att byta till karnivorkost.
LÄS MER:Eva Birath, 64, har enbart kött på tallriken
LÄS MER:Köttkvinnorna på Tiktok kan rädda världen
LÄS MER:Restauranger i Göteborg slutar med helt vegetariskt på menyn
