Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har Rysslands president Vladimir Putin vid ett antal tillfällen placerat ut så kallade röda linjer gentemot väst, i syfte att försvara egna intressen och hota Nato med diverse repressalier om dessa passeras.
I klartext innebär det att minska västs stöd och vapenleveranser till Ukraina.
Hoten har inte sällan handlat om ett användande av kärnvapen.
Trots att väst trots dessa hot inte hörsammats av väst har de utlovade konsekvenserna uteblivit.
På torsdagen uttalade Vladimir Putin ytterligare ett hot som går att beskriva som en röd linje.
Rysslands sätt att kommunicera
Beslutar Natoländerna USA och Storbritannien att bidra med vapen som tillåts användas av Ukraina långt in på ryskt territorium ser Ryssland det som en upptrappning av västs inblandning i det pågående kriget.
– Det skulle på ett grundläggande vis förändra konflikten. Det skulle betyda att Natoländerna, USA och europeiska länder, är i krig med Ryssland, sa den ryske presidenten till rysk statlig tv och tillade:
– Om så sker så kommer vi, med hänsyn till den förändrade konflikten, att vidta lämpliga åtgärder baserade på de hot vi står inför.
Exakt vad det skulle kunna vara är något oklart, men att det rör sig om ytterligare en röd linje råder det inget tvivel om.
Jörgen Holmlund är lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan och följer utvecklingen i Ryssland.
Han säger att ryssarna är duktiga rent kommunikativt och väldigt skickliga på att veta exakt hur man uttrycker sig. Det kan de utnyttja när de ”utlovar krig” utan att sedan följa upp det.
– De lämnar ”rätt” signalvärden för att motståndarna ska få känslan av att ”det här blev stelt och tråkigt”. Just nu är båda sidor skickliga på att inte gå för långt i sin retorik. Med Trump vid rodret i USA vet man inte vad som kan komma ur munnen på honom, säger han.
Är det här den röda linjen?
– Nej. Nu är jag inne på tror, med betoning på tror. I de fall Natopersonal och exempelvis tyska stridsvagnsförband börjar uppträda inne i Ryssland tror jag att man passerar en rätt tydlig linje. Då uppfattas det som att Nato går i krig med Ryssland.
– Att Natoutrustning används av Ukraina för att skjuta mot ryska militära insatser, det ser jag mer som en krigföring i det nationella försvaret, än att Nato har valt att gå i krig.
– I annat fall innebär Sveriges donation av pansarskott till Ukraina att vi bidrar till militär utrustning och tar en aktiv del i kriget för Ukraina mot Ryssland.
Hoten är effektiva
Inte heller Jan Hallenberg, som är professor emeritus i statsvetenskap och associerad med Utrikespolitiska institutet, UI, tror att Vladimir Putins uttalanden på torsdagen ska ses som den slutliga röda linjen.
– Det tror jag inte. Ett direkt krig med Nato vore en katastrof för Ryssland. Däremot är det väldigt effektivt att använda sig av sådana här hot. De fungerar ända upp i Vita huset. Det är därför han gör det, säger Jan Hallenberg.
Han tillägger:
– Putin har egentligen överutnyttjat det här med att sända signaler. Den här gången talar han inte om kärnvapen, utan mer om konventionellt krig. Jag tror att Joe Biden och USA i sitt kommande besked kommer att gå några steg till med sitt stöd till Ukraina, men inte ”hela vägen”.
LÄS MER:Zelenskyj: Träffar Biden snart
LÄS MER:Brittiska diplomater skickas hem: "Spioner"
LÄS MER:Starmer: Söker inte konflikt med Ryssland
LÄS MER:Putin hotar med krig mot Nato
