Benjamin Netanyahu besökte norra delen av Gazaremsan och träffade israeliska soldater på platsen. Iklädd skyddsväst och skyddshjälm skickade han ett tydligt budskap: kriget i Gaza kommer att fortsätta tills Israel når sitt mål att besegra Hamas.
– Vi stannar inte. Vi fortsätter att strida och fördjupar striderna de kommande dagarna och det blir en lång kamp och det är inte nära att ta slut, sa han.
Även handlingarna på marken tyder på att det inte handlar om bara ord. Under julhelgen dödades runt 250 personer i Gaza i israeliska anfall. Över hundra av dem dog i en bombattack mot flyktinglägret Maghazi, i centrala Gaza, på julafton, uppger TT. Siffrorna kommer från den Hamaskontrollerade hälsomyndigheten i Gaza.
Och fler attacker i området är att vänta. Israelisk militär meddelade också under tisdagen att de nu expanderar sin markoffensiv till flyktingläger i centrala Gaza, rapporterar AP. Redan på onsdag skedde nya anfall i både centrala och södra Gaza.
Även krig 2024
Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och expert på Israel-Palestina-konflikten, tror att kriget kommer att fortsätta under stora delar av nästa år.
– Israel är långt ifrån att uppnå sitt mål. Alla Hamasledare, både politiska och militära, är fortfarande vid liv. Än så länge har Israel dödat runt 8 000 av 30 000 Hamas-stridande enligt deras egna uppgifter. Och hälften av alla israeliska gisslan är kvar i Gaza, säger han.
Samtidigt enligt de senaste siffrorna från det Hamaskontrollerade hälsodepartementet i Gaza har över 21 000 personer dött och över 55 000 skadats sedan 7 oktober. 70 procent av dem ska vara kvinnor och barn.
Den svåra humanitära situationen på Gazaremsan gör att allt fler röster kräver någon form av vapenvila. Till exempel röstade en överväldigande majoritet i FN:s generalförsamling för en icke-bindande resolution för en vapenvila i Gaza den 12 december.
– Den diplomatiska klockan tickar ner för Israel, men så länge de har amerikanskt stöd så tror jag att de kommer att fortsätta kriget ett ganska långt tag, säger Anders Persson.
Risk att kriget sprider sig i regionen
En av de största farhågorna är att kriget sprider sig och blir regionalt. Israels försvarsminister, Yoav Gallant, varnade i tisdags om att Israel blir attackerat från flera fronter.
– Vi befinner oss i ett multifrontskrig. Vi attackeras från sju olika områden: Gaza, Libanon, Syrien, Judéen och Samarien (Västbanken), Irak, Jemen och Iran, säger han rapporterar The Times of Israel.
Sedan kriget började den 7 oktober har det till exempel rapporterats om raketattacker mellan Israel och den Iranstödda shiamilisen Hizbollah i Libanon.
På Västbanken har över 300 palestinier dödats, de flesta av Israels militär, IDF, enligt FN-organet Ocha. 2023 har varit det dödligaste året för palestinier på Västbanken sedan Ocha började med sina mätningar 2005. Under onsdagen rapporterade flera medier, som citerade palestinska myndigheter, om ytterligare sex döda i en israelisk räd på det ockuperade Västbanken.
I Jemen har Huthimiliser utökat sina attacker mot fartyg i Röda havet de senaste veckorna.
– På så vis sprider sig kriget fortfarande men det är inte ett regionalt stort krig än. Men det är en väldigt prekär och farlig situation i till exempel Libanon och Västbanken, säger Anders Persson.
Kan påverka presidentvalet i USA
Om kriget i Gaza fortsätter nästa år kan det även ha politiska följder långt ifrån Israel och Gaza, nämligen i USA. Sannolikt kommer valkampanjen och presidentvalet att pågå samtidigt som kriget i Gaza vilket lär bli en stor nackdel för USA:s president Joe Biden, om han på nytt blir Demokraternas kandidat, enligt Anders Persson.
– Kriget i Gaza var från början en icke-vinnarsituation för Biden. Och nu visar det sig att vara en katastrof. Han hade planerat att gå in i valrörelsen med att ett fredsavtal mellan Israel och Saudiarabien som skulle komma i januari. I stället får han ett väldigt obehagligt krig i Gaza.
Men även det som händer under valrörelsen i USA kan komma att påverka vad som händer i Gazakriget, menar Persson. Till exempel i frågan om huruvida Israel eskalerar attackerna mot Hizbollah i Libanon om anfallen från shiamilisen inte upphör eller till och med trappas upp.
– Frågan är om Biden är stark nog att kunna pusha Netanyahu att inte attackera Libanon. Det kan vara så att ju svagare Biden blir i opinionsundersökningar desto lättare skulle kunna bli för Netanyahu att ignorera honom.
LÄS MER:Sex palestinier uppges ha dödats på Västbanken
LÄS MER:USA diskuterade "ny fas" med Israel
LÄS MER:Nya bombningar i centrala Gaza
