Under de första tre månaderna av 2023 har Kina godkänt mer kolkraft än under hela 2021, framgår det i officiella kinesiska dokument, rapporterar The Guardian.
Dokumenten visar att landet mellan januari och mars i år godkänt att uppemot 20,45 gigawatt kolkraft fått lov att produceras, vilket är 8,63 gigawatt högre än under samma period 2022. Det är även mer än vad som producerades under hela 2021. Då producerades sammanlagt 18 gigawatt.
I mars månad framgick det även att man under 2022 godkänt fler nya kolkraftverk än man gjort på sju år, vilket NPR rapporterat om.
– Alla andra hittar vägar bort från kol och Kina verkar trampa på gasen. Kina har sex gånger så många anläggningar som är under uppbyggnad jämfört med vad resten av världen har gemensamt, sa Flora Champenois, kolforskningsanalytiker vid Global Energy Monitor, till NPR i mars.
Den dramatiska ökningen har nu spätt på en internationell oro över att Kina kan komma att backa från sina löften att sänka sin kolanvändning och att inom knappt 40 år bli helt koldioxidneutrala.
Därför behöver Kina kolkraft
Kina är världens största producent och konsument av kol. Förra året använde landet sig av kolkraft för nästan 60 procent av all sin energiproduktion.
Samtidigt är landet världens största och snabbast växande producent av förnybar energi, rapporterar Reuters. Det finns en ambition i Kina att förnybar energi ska kunna stå för en tredjedel av all den el som landet elnät använder sig av år 2025.
År 2016 presenterade det kinesiska kommunistpartiet (KKP) att de skulle minska användandet av kol och att man i stället letar efter vägar för en mer hållbar elproduktion. Sådana utsläppslöften, liksom de om att man ska bli helt koldioxidfria år 2060, ses som avgörande för att man ska lyckas bromsa och hålla den globala temperaturökningen under två grader.
Men förespråkare av den kinesiska kolkraften menar att det fortfarande är kolet som är den säkraste formen av energiproduktion.
När områden i norra Kina riskerat att stå inför kalla vintrar, har efterfrågan på kolproducerad energi ökat. Likaså när fjolårets värmebölja slog ut delar av landets vattenkraft samtidigt som befolkningen suktade efter luftkonditionering så ville man få fram snabb energi, rapporterar CNN.
Kriget i Ukraina har fått de globala energipriserna att skjuta i höjden, vilket även haft en ekonomisk påverkan på Kina.
Greenpeace: Mer flexibelt elnät behövs
Organisationer som Greenpeace uppger nu att det som Kina behöver snarare än fler kolkraftsanläggningar är ett mer flexibelt elnät.
– Att fortsätta kasta kol på den ineffektivitet som finns i Kinas energisystem är en återvändsgränd. Det riskerar att leda till klimatkatastrofer, ekonomiska bördor och att vi låser oss med höga produktionsnivåer av koldioxid, säger Xie Wenen, en Greenpeace aktivist som inriktar sig på klimat- och energifrågor i Östasien, i ett uttalande.
Enligt The Guardian finns över 75 procent av Kinas kol-, vind-, sol- och vattenresurser i den västra delen av landet, medan mer än 70 procent av energiförbrukningen sker i centrala och östra Kina. Och än i dag kämpar politikerna med att hitta lösningar för att skapa en balans i produktion och efterfrågan.
Förra året konstaterade landets president, Xi Jinping, att kol kommer att fortsatt förbli en ”stöttepelare” för den kinesiska energin, som han menar ”skulle vara svår att förändra på kort sikt”.
Kina och kolet
Kina är världens största producent av kol och även den främsta användaren.
Att regeringen i Peking under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna.
Energianvändningen har ökat kraftigt i takt med den ekonomiska utvecklingen och Kina är i dag världens största konsument av energi såväl som en ledande producent.
Energibehovet täcks till nära två tredjedelar av kol, strax under en femtedel av olja och till mindre del av naturgas. Andelen förnybara energikällor svarar för omkring en sjättedel av energibehovet och Kina är det land som producerar mest förnybar energi. Även kärnkraften håller på att byggas ut.
2021 inleddes ett system för handel med utsläppsrätter för att minska utsläppen av växthusgaser.
Källa: Landguiden/UI, TT
LÄS MER:Global kolanvändning på rekordnivå
