Samtidigt som tullar i Sverige och Europa under 2023 har gjort rekordbeslag av kokain har fattiga colombianska jordbruksarbetare, under slavliknande förhållanden, hyrts in för att plocka blad på kokabladsfälten.
– De har inga skydd i arbetet och tar stora risker och utsätts för repressalier och våld. De är kokainhandelns slavarbetare, säger Jesica Lopez, miljöforskare från Colombia som vid Lund universitet doktorerar i jordbrukskonflikter i Colombia.
Dessa arbetare går under beteckningen ”Raspachines”. De är självlärda kokabladsplockare som antingen arbetar på egna små fält och även hyrs in tillfälligt av narkotikagrupperingar som fungerar som illegal arbetsförmedling. De kan då hämtas i bilar i stan och med förbundna ögon köras ut till fälten i djungeln.
– De får inte veta vart de åker eftersom fälten inte får avslöjas. När de lyckas komma tillbaka till stan har en del av den berättat om vad de varit med om.
Två tredjedelar av världens kokain
I Sverige nästan femdubblades förra året, enligt svenska tullen, beslagen av kokain jämfört med ett genomsnitt av beslagen under de senaste sju åren. I Spanien, som tidigare var det största införsellandet till Europa, fördubblades beslagen i fjol och i den stora införselhamnen i Rotterdam tog tullen i augusti åtta ton på en bananbåt från Equador. Utvecklingen är fortsättningen på en trend med ökade beslag av kokain till Europa som tog fart 2016.
Nästan två tredjedelar av all världens kokain kommer från Colombia, medan det mesta av resterande produktion sker i grannländerna Peru och Bolivia. Under 2021 och 2022 nådde odlingarna av kokablad i Colombia nya rekord. Detta enligt FN:s byrå mot organiserad brottslighet och narkotikahandel, UNODC.
– Den kraftiga ökningen av beslag i Europa beror framför allt på ökningen av odlingarna i Colombia, säger FN:s narkotikaforskare Thomas Pietschmann.
Odlingarna växte kraftigt mellan 2012 och 2017, minskade sedan fram till 2020 för att sedan ta rejäl fart igen. Bakom minskningen låg bland annat ökade satsningar från den colombianska regeringen för att förstöra fält. Produktionen fortsatte ändå att stiga under dessa år och efter pandemin ökade odlingsarealen igen. Den colombianske miljöforskaren Jesica Lopez säger att det förekommer skövling som ingen ser.
– Skövlingen breder ut sig i naturskyddade områden i regnskogen. En del sker för att ge plats åt boskapsuppfödning som de stora bönderna och beväpnade aktörer som är närvarande i territoriet driver parallellt med kokaodlingar.
Kokablad plockas för hand och merparten av skördarna i Colombia sker på marker hos välbeställda storbönder. Fälten skördas även av medelstora och små bönder, där de sist nämnda får slåss för sin överlevnad och mat för dagen. Utöver dessa bönder gör alltså Raspachines en del av jobbet åt droghandlarna.
– Ute i djungeln bor de under väldigt enkla förhållanden och är utlämnade till de djur och faror som finns där ute.
Hon säger att Raspachines har berättat om långa arbetspass, att de straffas om de inte plockar tillräckligt mycket och att vissa har dött för att de säger något opassande. Lönen kan vara så låg som en amerikansk dollar om dagen, men den kan också vara högre och påverkas av hur skörden går. Bland Raspachines hittar vi personer i olika åldrar.
– De kriminella rekryterar även barn som har en svår familjesituation till arbetet i djungeln. De flesta är dock i 20 – 25-års åldern, men det finns också äldre personer som arbetar där ute, säger Jesica Lopez.
”Betalar sina bönder bra”
Hos storbönderna, berättar hon, kan läget vara annorlunda. De har egen personal som har bättre löner, försäkringar och de kan få hjälp om de blir sjuka. Dessa förhållanden rimmar väl med hur mexikanska kartellerna arbetar. Detta enligt den karibiske kriminologen och författaren Daurius Figueira, som följt mexikanernas framfart i narkotikahandeln sedan 1990-talet.
– De betalar sina bönder bra och förser dem med utbildning för att utveckla skördarna och att kunna tillverka kokapastan som är nästa steg i processen. De vill inte ha våld och oroligheter utan driver sina kriminella affärer som vilket stort företag som helst, säger Daurius Figueira.
Han bekräftar att ökningen av odlingsmarken i Colombia bidrar till den kraftiga ökningen av kokain vi sett i Europa, men säger att den viktigaste orsaken är att kokain inte längre är lika populärt i USA. Där har den syntetiska drogen Fentanyl tagit över, vilken med råvaran hämtad från Kina också tillverkas och distribueras av de mexikanska kartellerna. Han säger att amerikanarna skrämts från att använda kokain genom alla dödsfall där kokain har blandats med Fentanyl och att det är en medveten strategi från mexikanerna att låta syntetiska droger ta över den nordamerikanska marknaden.
– Mexikanerna låter kokainet i stället skölja över Europa. De sprider sina risker och låter inte allt gå via hamnarna i Antwerpen och Rotterdam, utan för också in drogerna via bland annat Irland, Storbritannien, Frankrike och Balkan, säger Daurius Figueira.
Han beskriver mexikanernas narkotikahandel som ett världsomspännande imperium som bygger på samarbeten med kriminella organisationer i Colombia, som runt om i världen. I Colombia styr de kokainhandeln genom egen närvaro och i samarbete med Gulfklanen, som anses vara en av de starkaste colombianska kartellerna.
En hel del av produktionen i landet sker dock vid sidan om mexikanerna. Efter fredsavtalet mellan rebellgruppen FARC och regeringen 2016 har många nya aktörer givit sig in i handeln. Det har, enligt miljö– och jordbrukskonfliktsforskare Jesica Lopez, skapat röra, brister i erfarenhet av att hantera kriminella konflikter, hård konkurrens och våld. Under senaste året har det kommit rapporter om att priserna på kokablad nästan har halverats.
– Det kan bero på att det finns så mycket mer kokablad och på att penningstarka internationella köpare har dragit sig tillbaka för att de inte kunde garantera sin säkerhet, säger Jesica Lopez.
Det har till och med talats om att kokablad ligger och ruttnar, vilket kan ha bidragit till att odlingarna har minskat under 2023. UNODC har inga data färdig men deras forskare Thomas Pietschmann har inte nåtts av några signaler om en nedgång.
– Jag räknar med att det inte handlar om någon större nedgång i alla fall under 2023. Hade det hänt skulle vi ha hört det från regeringen i Colombia, då det skulle ses som en framgång för deras politik.
Kommer på bananbåtar till Sverige
Prisnedgången på kokablad gäller inte för hela den colombianska marknaden. Kriminolog Daurius Figueira säger att priserna inte har gått ned där mexikanerna styr produktionen, utan att det gäller för marknaden som är i händerna på colombianska nätverk.
– De arbetar på ett annat sätt än mexikanerna och det blir lätt rörigt och konfliktfyllt. De smugglar också kokain till Europa men har svårare att lyckas med sina sändningar.
I Sverige tog tullen sammanlagt 1 300 kilo kokain förra året. Beslagen varierade mellan 50 och 200 kg åt gången. Vid ett tillfälle tog man två containrar samtidigt med sammanlagt 400 kilo berättar Tullverkets talesperson i narkotikafrågor, Martin Petersson.
Tullen inledde för några år sedan ett samarbete med Ecuador för att få tips om sändningar. Sedan dess har alltmer av kokainet från Colombia fraktats ut via Ecuador. Samtidigt har svenska tullens kontakter ebbat ut.
– Vi har tappat underrättelsekontakterna med Ecuador under några år. Vi skulle behöva arbeta mer med kontakterna med Sydamerika igen, säger Martin Petersson.
Mycket av kokainet till Sverige har genom åren kommit med bananbåtar från Quito i Ecuador, via Panamakanalen och Rotterdam eller Antwerpen till containerhamnen i Helsingborg. Genom en intensiv insats som slukade stora resurser fick Tullverket förra året stopp på smugglingen i hamnen. De säger sig hålla ett extra öga på hamnen i Uddevalla som har en direktförbindelse från Brasilien, och i containerhamnen i Göteborg där det görs beslag året om.
– Det är för tidigt att säga om Göteborg har tagit över från Helsingborg, eller om det är någon annan hamn i Sverige eller i något grannland, säger Martin Petersson.
Mycket av kokainet rinner igenom tullkontrollerna, in i landet och letar sig fram till brukarna och driver på gängkonflikter och kriminella uppgörelser. Samtidigt i Colombia har Raspachines inga möjligheter att låta bli att låta sig föras ut i djungeln.
– Under pandemin var de extra utsatta och fler tvingades att ta dessa hemska jobb. Om de kunde välja så skulle ingen åka ut i djungeln för att plocka kokablad, säger den colombianske miljöforskaren Jesica Lopez.
LÄS MER:Talibanernas opiumförbud kan leda till heroinbrist
LÄS MER:Så fungerar den internationella knarkhandeln
LÄS MER:Svenska tullen om smuggling av kokain
