När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina svarade många länder med att införa sanktioner mot landet.
Europeiska företag förbjöds från att sälja vissa produkter till Ryssland och vice versa. Stopp skulle råda på exporten av både olja och teknikprodukter, såväl som avancerad elektronik och energiutrustning.
Det europeiska köpstoppet innebar även att Ryssland inte längre fick lov att köpa komponenter som de behövde till sin vapenindustri. Men enligt flera olika analyser har landet ändå lyckats hitta sätt att kringgå förbuden, vilket även Svenska Dagbladet skrivit om.
I slutet på oktober förra året publicerade Bloomberg uppgifter som de sammanställt från EU:s Eurostat-databas som visade hur länder som Armenien, Kazakstan, Uzbekistan och Turkmenistan både importerat och exporterat stora mängder hemelektronik. Det har bland annat Time rapporterat om.
Under de första åtta månaderna av 2022 importerade Armenien fler tvättmaskiner än vad de sammanlagt gjorde under de föregående två åren. Dessutom gick det att se att Kazakstan exporterade större mängder kylskåp, tvättmaskiner och bröstmjölkspumpar till Ryssland.
Redan förra året gick det att se att ryska stridsvagnar reparerats med hjälp av dator-chipp som man tagit från kylskåp och tvättmaskiner, rapporterar Business Insider.
Nytt sanktionspaket vill slå mot handeln
Förra veckan presenterade EU-kommissionens ordförande det elfte sanktionspaketet som de planerar att införa mot Ryssland och dess partners.
”Vi fortsätter att göra allt som står i vår makt för att erodera Putins krigsmaskin och hans intäkter”, sa Ursula von der Leyen under en presskonferens som hon höll tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
We continue to do everything in our power to erode Putin’s war machine and his revenues.
— Ursula von der Leyen (@vonderleyen) May 9, 2023
@EU_Commission proposed an 11th package of sanctions.
The focus is now on cracking down on circumvention, together with our international partners ↓ https://t.co/XjZR4VSeI6
En av de tre punkter som EU-kommissionen föreslår med det nya sanktionspaketet är att man kan komma att införa ett nytt verktyg för att få stopp på de tjänster eller varor som sänds till Ryssland.
– Om vi ser att varor går från EU genom tredjeparts-länder för att sedan hamna i Ryssland, så kan vi även införa sanktioner mot dessa varor, sa Ursula von der Leyen under presskonferensen.
EU har även föreslagit att man ska utfärda en varning till alla länder som hjälper Ryssland och, om de fortsätter, peka ut och namnge dem som mellanhänder.
Fakta: Sanktionspaket mot Ryssland och Belarus
Sedan februari 2022 har EU antagit tio sanktionspaket med anledning av Rysslands attacker mot Ukraina:
23 februari: mot ekonomiska relationer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk och parlamentsledamöter som röstat för att godkänna deras självständighetsförklaring.
25 februari: visumstopp och frysta tillgångar även för toppledare som president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov samt exportstopp för flygplan och utrustning till oljesektorn.
28 februari och 2 mars: sju banker stoppas från transaktionssystemet Swift, ryska flyg stoppas från EU och tre statskontrollerade tv-kanaler tystas.
15 mars: handelssanktioner mot järn, stål och lyxvaror och investeringsstopp i energisektorn.
8 april: utfasning av kolimport och stopp för ryska lastbilar i EU och ryska fartyg i EU-hamnar.
31 maj och 3 juni: utfasning av importen av råolja och fler banker stoppade från Swift, däribland storbanken Sberbank.
21 juli: stopp för import och handel med guld.
5 oktober: pristak på rysk olja, importförbud för stål och exportförbud för ytterligare flygdelar och elektronik.
16 december: ännu fler banker, partier och tv-kanaler på sanktionslistan liksom fler varor på exportförbudslistan.
24 februari 2023: ytterligare exportrestriktioner för teknik och elektronik och även personer och organisationer som förser Ryssland med drönare, exempelvis från Iran.
På listan över vilka som fått sina eventuella tillgångar frysta i EU och ska vägras visum till EU finns just nu 1 473 personer och 207 företag eller organisationer.
Källa: TT
LÄS MER:Sanktionsrundarna ska straffas – men hur?
LÄS MER:Rysk underrättelsetjänst kopplas till falska demonstrationer
LÄS MER:Pentagonläckan: Ryssland kan kriga minst ett år till – trots sanktioner
LÄS MER:Ukrainska motoffensiven kan redan vara här – utan att vi fattat det
