I december 2023 tecknade Sverige och USA ett försvarsavtal, ett så kallat DCA, Defence cooperation agreement. Under våren togs en proposition fram. Efter en flera timmar lång debatt röstades den igenom i riksdagen på tisdagskvällen. 266 ledamöter röstade för, 37 emot.
Försvarsavtalet med USA reglerar amerikanska styrkors närvaro i Sverige och gäller från och med i augusti, meddelar försvarsdepartementet i samtal med GP.
Två av åtta partier röstade emot propositionen. Vänsterpartiet yrkade på att bordlägga ärendet och få till en tolv månader lång vilandeförklaring. Miljöpartiet ställde sig bakom V:s yrkande.
Emma Berginger (MP) försvarspolitisk talesperson och ledamot av försvarsutskottet lyfte i debatten åsikten om att infoga en skrivelse om förbud mot kärnvapen på svensk mark.
– Vi vill att Sveriges regering ska vara tydliga och lägga fram ett förslag på lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium, såväl i fredstid som under krigstid, sa hon bland annat under debatten.
Kärnvapen i fokus
En hel del under den nästan sju timmar långa debatten handlade om kärnvapen.
Utrikesminister Tobias Billström (M) läste vid ett tillfälle innantill ur den nyligen beslutade utrikesdeklarationen.
– Det finns på samma sätt som i övriga nordiska länder inte skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid, sa Tobias Billström.
– Hur mycket tydligare kan det bli? undrade han sedan retoriskt.
I nästa andetag konstaterade han att gåvor inte är tillåtna att dela ut i riksdagen, men ansåg i skämtsam ton att utrikesdeklarationen ändå måste ”utgöra ett undantag” och räckte därefter över ett exemplar till Miljöpartiets Emma Berginger.
– Hon får den här utav mig, så kan hon studera de delar som handlar om kärnvapen extra noga, sa Billström.
Röstade för DCA
Morgan Johansson (S) är vice ordförande av utrikesutskottet och partiets utrikespolitiska talesperson. Han röstade för DCA och kommenterade under sitt anförande Emma Berginger önskemål om tydligare skrivningar om kärnvapen på svensk mark.
– Det är kanske bättre om det hade stått uttryckligen, så hade vi sluppit den här sidodebatten, det här ifrågasättandet och den här misstron, förklarade han.
Morgan Johansson tillade:
– Nu slår vi fast det i det här betänkandet vad som gäller. Dessutom poängterar vi att båda våra länder skriver under vad som gäller med spridningsavtalet från 1968. Sverige har inte rätt att ta emot kärnvapen, USA har inte rätt att överlämpa några sådana på oss.
Jonson (M): Bygger på samtycke
Exakt när amerikanska styrkor i praktiken kommer börja ta de svenska anläggningarna i besittning är för tidigt att säga.
Försvarsminister Pål Jonson förklarar i samtal med GP gången.
– Det blir tydligare när planeringen inleds i augusti. Den bygger på samtycke och görs av EUCOM och Försvarsmakten, säger han.
EUCOM
United States European Command, förkortat USEUCOM eller EUCOM, är ett av USA:s försvarsgrensövergripande kommandon.
Militärbefälhavaren för USEUCOM lyder under USA:s försvarsminister och ansvarar för USA:s militära operationer i ett område som omfattar Europa, Ryssland, Island, Turkiet, och Israel.
Källa: eucom.mil
Pål Jonson gör bedömningen att det initialt inte är aktuellt för den amerikanska försvarsmakten att ta alla 17 utvalda anläggningar i anspråk.
– Jag ser inte framför mig att alla 17 platser kommer att användas på samma gång. Vissa platser kommer sannolikt inte att användas alls. Det ger en handlingsfrihet att agera på olika sätt och rotera in förband, säger försvarsministern.
LÄS MER:Det innebär det nya militära avtalet med USA
LÄS MER:Vänsterpartiets plan: Vill skjuta upp försvarsavtalet ett år
LÄS MER:Nya ÖB om planerna för Göteborg: ”Det är en av de platser vi tittar på”
