Virket och Pettersson räddade Elfsborg och förlängde Hammarbys mardrömssvit
Det spelar ingen roll hur formstarkt Hammarby är. Vinna på Borås Arena kan de inte. Det har inte hänt sedan 2007, vilket förstås är häpnadsväckande. I dag var de så nära man kan komma. Inte utifrån att de var överlägset, men de två virkträffarna i andra halvlek gjorde att intrycket blev att de var närmast segern.
Annars såg Isak Pettersson het ut i Elfsborgsmålet. Han var på tårna, plockade ner många hörnor och inlägg och räddade när han behövde. I dag hade han också en portion tur med sig. Då är han en av allsvenskans bästa målvakter och den Elfsborg hoppades att de skulle få när de värvade honom i vintras. Han är en av de stora vinnarna i Hiljemarks regim, efter att ha suttit på bänken i princip hela våren.
Elfsborg var något bättre i första halvlek och fick tryck på Hammarby några gånger. Kombinationsspelet var bra och man kom runt på kanterna rätt friskt. Men när det skulle avslutades saknades skärpan. Den individuella kvaliteten, som ofta är avgörande när tajta matcher sätts på sin spets, fanns inte där.
I andra hade Hammarby en stolp- och en ribbträff. Markus Karlsson var den som sköt i ribban alldeles i slutet. Bollen studsade ner på Isak Petterssons arm och ut. Där var nog hjärtat i halsgropen för de flesta Elfsborgssupportrar.
Oavgjort får ses som rättvist, till slut.
Henriksson bör ha tagit tillbaka platsen bredvid jätten Holmén
Visst, Hammarby hade två ramträffar och var närmast segern. Dessutom hade Elfsborg förtvivlat svårt med Bazoumana Touré på Hammarbys vänsterkant i första. Den vindsnabbe yttern sprang åttor runt Simon Hedlund.
Men när han väl skulle in centralt stötte han på patrull gång på gång. Först Sebastian Holmén, sedan Gustav Henriksson. Det gör en påmind om hur stor del den där trebackslinjen har i Elfsborgs framgångar de senaste månaderna.
De offensiva spelarna får oftast rubrikerna, men de tre (fyra med Ibrahim Buhari som också spelat mycket) fyrtornen där inne är extremt svårpasserade. Holmén har varit en av allsvenskans bästa mittbackar sedan han kom tillbaka till Elfsborg 2022. Det pratas alldeles för lite om honom när allsvenskans bästa spelare ska utnämnas i olika sammanhang. Och nu spelar han i princip 90 minuter var tredje dag.
Det syntes inte minst när han var avstängd mot BP och det var hönsgård i försvaret.
Holmén är en jätte som dessutom gör sina kollegor bättre.
Jag har dock svårt att förstå varför Buhari har fått spela så mycket på senaste tiden. Nigerianen kom in i laget, efter att ha varit tokpetad Hiljemarks första tid, när Gustav Henriksson missade en match i somras. Och han fick behålla platsen. I min värld är inte Henriksson i närheten av en lika stor säkerhetsrisk. Efter en stabil insats mot Hammarby (när Buhari var avstängd) bör Henriksson vara tillbaka i startelvan på allvar igen.
Hellbergs hyllning av Hiljemark
Det var allsvenskans två yngsta tränare som möttes. Kim Hellberg, 36, mot Oscar Hiljemark, 32.
Hellberg är en verbal person som gillar att prata fotboll och aldrig drar sig för att kommentera hur han ser på svensk fotboll, vilka trender som gäller och framtidens sport.
Därför var jag nyfiken på hur han ser på Oscar Hiljemarks start i Elfsborg. Den ambitiöse managern har bara förlorat två (varav den ena slutade med straffseger mot Molde) på 19 matcher. Det är ett sensationellt facit av främst två anledningar.
1. Hur Elfsborg såg ut under Jimmy Thelin i våras. Håglöst, statiskt och andefattigt.
2. Att Hiljemark har begränsad erfarenhet som tränare.
Efter att Hellberg fått frågan på presskonferensen flikade Hiljemark in:
– Säg något snällt nu.
Det får man påstå att Hellberg gjorde. Så här löd svaret:
– Det jag tycker han har gjort jäkligt bra är att han har behållit de starka delarna. Han har kvar intensiteten i presspelet och att verkligen trycka framåt i omställningsdelen. Sen att de har bytt formation, det handlar mer om att använda de spelare som finns tillgängliga. Elfsborg har gjort väldigt många bra saker i sju år och att sätta sin egen prägel på det och göra finjusteringar – det tycker jag är imponerande.
Intressanta spaningar från Hellberg. Intrycket utifrån har nog varit att Hiljemark ändrat mer på Thelins strategier än vad Hammarbytränaren vill göra gällande. Möjligen var han lite färgad av det han just sett. För Elfsborg var betydligt mer direkta och kontringssugna den här dagen jämfört med de flesta andra matcher.
Klart är i alla fall att laget är betydligt mer passningsorienterat nu. Och det ramstarka försvarsspelet, med den tunga trebackslinjen, har gjort boråsarna väldigt mycket gott.
Klarar Elfsborg av det parallella matchandet?
Det börjar bli ett rejält getingbo nu kring Europaplatserna i allsvenskan. Kampen om förstaplatsen är död sedan några veckor (och inte blev den mer spännande efter Malmös utskåpning av Häcken) men strax bakom är det jämnare än någonsin, känns det som.
Sensationen Gais slog Djurgården med hela 3–0, vilket gav Elfsborg och Hammarby chansen att tajta till det ännu mer. Nu blev det inte så och Elfsborg har bara tagit två poäng på de två senaste hemmamatcherna.
Det ska bli mycket intressant att se hur Elfsborg balanserar det här i höst. De ska spela matcher att minnas för livet, men samtidigt också försöka ha chansen att upprepa succén nästa år. Visst, cupen finns alltid som en väg in, men den har inte Elfsborg vunnit sedan 2014.
Hiljemark har inte roterat särskilt mycket under de 19 matcherna han varit ansvarig, förutom lite grann på de offensiva positionerna. Han ville helst ha Besfort Zeneli, Timothy Ouma, Michael Baidoo och Ahmed Qasem på planen hela tiden. Detsamma gäller Simon Hedlund, Niklas Hult, Sebastian Holmén och Terry Yegbe.
Men nu måste han snart börja rotera mer, likt matchen mot BP vid månadsskiftet. Då kan det visserligen ha kostat två poäng (blev 3–3). Men nog finns det en gräns för vad spelare, som inte är vana vid detta, klarar av. Mer om det längre ner.
Elfsborg har ett hyfsat gynnsamt schema i slutet av den allsvenska säsongen. Av konkurrenterna i Europastriden har man bara AIK kvar att möta. Men med tanke på att Stockholmslagen, och för den delen även Gais, ser starka ut blir det mycket tufft. Det gäller att njuta medan man är ute i Europa, för chansen kommer inte varje år.
Reser om mindre än två dygn
Det har tjatats om det hela sommaren, Elfsborgs tuffa spelschema. Åtta kvalmatcher i juli och augusti gjorde att laget spelade var tredje dag i princip hela tiden. Fram till förra veckan hade man en lite lugnare period, men det man nu är inne i är stenhårt.
Fyra matcher på tio dagar är precis på gränsen. Halmstad, Norrköping, Hammarby och AZ. Sedan väntar Kalmar fyra dagar efter matchen i Nederländerna. Om de klarar av det återstår väl att se i Alkmaar på onsdag.
Spelarna själva påtalar i alla fall hela tiden att det är det här de vill göra, spela matcher och träna mindre. Det är väl egentligen bara Niklas Hult som har gläntat lite på gnälldörren.
– Match torsdag, söndag, onsdag är tajt, sa han med betoning på det sista ordet, efter matchen mot Norrköping senast.
Frågan är om det inte syntes den här söndagen. Elfsborg såg inte riktigt ut som man gjort tidigare under Hiljemark. Möjligen tröt orken på flera spelare mot slutet. Det förnekade Hiljemark på presskonferensen.
– Som jag sagt tidigare: Vi älskar att vara i den här situationen. Givetvis finns det en fysiologisk faktor i att bara vila två dagar mellan matcherna. Men jag tycker inte att man kunde se ett lag som gick ut med lite energi i dag. Vi hade vissa spelare som låg på extremt höga siffror. Vi har en strävan av att vilja utmana och går ut för att vinna varje match. Sen kommer vi inte använda det som en ursäkt. Jag tror inte man kan urskilja det i någon form av statistik heller.
På måndagen väntar ett lättare träningspass och på tisdag matchförberedande träning i Borås innan planet lyfter söderut. På kvällen ska spelarna gå en sväng på matcharenan och stifta bekantskap med omgivningarna. Sedan är det avspark 18.45 på onsdag. En både tuff och otroligt häftig vecka för de gulsvarta.
LÄS MER:Ilsket i Elfsborg efter krysset mot Hammarby
