Han är ute på en promenad när GP får tag i honom, Ulf ”Tickan” Carlsson. Vid det tillfället är semifinalen mellan Kina och Frankrike faktiskt inte avgjord, men efter att ha sett några set kände pingisikonen att det kommer bli som vanligt.
Att Kina vinner.
– Det är kul att Frankrike har några bra bollar och att (Felix) Lebrun imponerar med några bollar, men Kina kommer gå vidare, säger han.
Det finns ett klassiskt citat, signerat fotbollsikonen Gary Lineker:
”Fotboll är en simpel sport. 22 spelare jagar en boll i 90 minuter och till slut vinner alltid Tyskland.”
Citatet skulle med fördel kunna konverteras till pingis-termer. Den enda skillnaden är att det faktiskt skulle stämma.
Till skillnad från Tyskland, så vinner faktiskt Kina – alltid.
Sedan år 2000, då Sveriges lag besegrade giganten från öst och knep ett bragdartat guld, har nämligen inte Kina förlorat en endaste match i lag.
– De är outstanding, säger ”Tickan”.
Han var förbundskapten senast ett kinesiskt lag besegrades i pingis och har besökt Kina för att se hur de gör för att konstant pumpa ut de bästa bordtennisspelarna i världen.
– Det bygger, som i Sverige, naturligtvis på tradition och att det finns en kultur, en pingiskultur. De har traditionen och det har funnits förebilder i många år, säger han.
Pingis är Kinas nationalsport och därmed en av de absolut största sporterna i ett land med en befolkning på 1,4 miljarder.
– Det är sånt som folk kanske inte förstår, för den positionen har inte sporten i Sverige. Här är det en ganska liten sport.
12-åringar tvingas flytta 100 mil
Befolkningsmängden och det stora intresset gör att det finns ett enormt urval av spelare som de sen lägger stora resurser på att göra till stjärnor.
– När jag var tränare så var jag helt förstörd varje gång jag hade varit i Kina och sett vilka resurser de har till att göra det hundraprocentigt.
”Tickan” berättar att Kina har en uppsjö av kunniga ledare och tränare som jobbar på speciella internat där man tar hand som spelare som sällan är äldre än 12-13 år.
Dessa ”center” finns utplacerade runtom i Kina.
– De har ett system som bygger på att man plockar ut de bästa talangerna väldigt, väldigt tidigt och flyttar de till olika center.
Det är kanske just den biten som skiljer Kinas satsning från hur övriga världen, eller i alla fall den västerländska, jobbar kring talangutveckling.
– Det är rätt tufft att vara 12 år och flytta 100 mil hemifrån, bo på ett internat och träna. Det är stentufft. Men det är en väldigt vanlig modell i Kina, det är så det alltid har varit. För dem är det självklart att man ska skicka iväg sin son eller dotter som är 12 år.
Ulf ”Tickan” Carlsson säger att det samlas cirka 20 spelare på varje center och att de väl där har förutsättningar som går att likställa med de som internationella fotbollsklubbar erbjuder.
– När de kommer till ett sånt ställe, får de all stöttning och expertis som de kan få samtidigt som de drillas tufft. De tränar hårt och mycket i unga år.
Jämfört med det system som tog fram den svenska OS-trojkan beståendes av Truls Möregårdh, Kristian Karlsson och Anton Källberg så är det natt och dag.
– Här har vi föreningsupplägget, där man kämpar med att kunna bedriva en bra verksamhet och kunna ha en tränare som kan jobba i hallar. Man måste upp- och ner med borden … det är många saker som är en jätteskillnad, säger ”Tickan”.
Kina har fler stjärnor än de kan utnyttja
Detta och en befolkningsmängd på 1,4 miljarder gör att Kina har fler stjärnor än vad de ens kan utnyttja.
– Man har ju sett så många spelare som är otroligt duktiga, extremt duktiga, men som aldrig har satt sin fot i ett kinesiskt landslag för att konkurrensen är så mördande stor. Det är nästan lite skrämmande att se, vilken bredd och vilket urval de har.
Just bredden är det som gör fredagens OS-final till en så tuff uppgift för svenskarna. Ulf ”Tickan” Carlsson konstaterar att det ibland sker att en kines förlorar en singelmatch.
Senaste exemplet: Truls Möregårdhs bragdartade vinst mot världsettan Wang Chuqin. Men när det kommer till lag-matcher så måste man alltså besegra världens tre bästa spelare.
Vilket har lett till att inget kinesiskt lag har förlorat en match, varken i VM eller OS, sedan 2000.
– Att vinna tre matcher, mot de tre bästa i världen, på en och samma gång …
... då är inte oddsen på din sida?
– Nej, verkligen inte.
Carlsson om chanserna: Sverige är formtoppat
I OS-finalen väntar i vilket fall världsettan Wang Chuqin, världstvåan Fan Zhendong och Ma Long – enligt många en av världens bästa spelare genom tiderna – för Truls, Anton och Kristian.
De själva har sagt att de tror på det, Anton menar att de lika gärna kan åka hem om de inte gör det. Men tror ”Tickan” på det?
– Jag är kanske dum om jag säger att jag tror på det. Men det är ett otroligt formtoppat och bra svenskt lag som går in i finalen, men jag hoppas att de kan störa dem och göra så det blir nerv i matchen.
Han utvecklar:
– Har man vunnit i 24 år och ingen har varit nära, då är det intressant att se hur kineserna reagerar i såna situationer.
Finalen spelas 15.00 under fredagen.
LÄS MER:Efter bragdvändningen – Sverige ställs mot Kina i final
LÄS MER:Mattias Falck smsade Anton Källberg i semifinalen mellan Sverige och Japan
LÄS MER:Anton Källberg avgjorde för Sverige
LÄS MER:Sverige till final i bordtennis
