Esther Arndtzén: ”Första dejten” är det enda värdiga dejtingprogrammet

Från fnittriga tonåringar till pensionärer som tröttnat på att vara ensamma. I SVT:s dejtingprogram är det ofta fumligt och pinsamt, men också genuint och sårbart. En plats för romantiker i en annars cynisk värld, skriver Esther Arndtzén.

ANNONS

Den värsta lögnen ”Sex and the city” intalade oss är den om att dejting ska vara kul och lättsamt. Kanske var det fortfarande så i slutet av 90-talet, innan dejtingappar och situationships, innan kärleken blev en vara.

Jag ska så klart inte tala för alla. Vissa tycker fortfarande att dejting är kul, som vore det en sport. När jag var singel kunde kompisar säger saker som ”lägg inte alla ägg i samma korg nu”, en taktik jag inte alls förstod mig på. Men dagens dejtingscen är ingen plats för romantiker.

Med tanke på min inställning till dejting är det inte konstigt att jag fick fullskalig panik när jag för första gången såg SVT:s ”Första dejten” för några år sedan. Programmet har en brittisk förlaga och går ut på att personer går på filmade blinddejter på en restaurang i Stockholm. Efter dejten får de säga ja eller nej till en andra dejt.

ANNONS

Jag klarade inte av det – situationen fick det att krypa i hela kroppen av andrahandsskam. Stela frågor, fumligt kroppsspråk, svettig nervositet. Jag spolade förbi 70% av avsnittet.

När ”Första dejten” nyligen kom med en ny säsong gav jag det en till chans. Första avsnittet inleds med videohälsningar från par som träffats på första dejten och sedan hållit ihop. In kommer två förtjusande 17-åringar som får fjärilar i magen direkt och börjar planera gemensam backpacking efter studenten. Curt, 87, är hobbyfotograf och har förberett ett inramat foto på en svan och en bukett blommor till sin dejt Gunilla. Ja, ni fattar.

Deltagarna är också beundransvärt öppna med rädslor och tillkortakommanden ‒ någon är rädd för att bli lämnad, en annan har blivit bedragen tidigare, en tredje har komplex över sin längd.

Mitt kalla, dejthatande hjärta smälter. Jag fortsätter kolla och inser att jag har haft fel. Det här är det enda värdiga dejtingprogrammet vi har just nu.

Låt mig förklara. I den pågående inflationen av svenska dejtingprogram (”Naked attraction”, ”Fuckboy island”, ”Love is blind”) sticker ”Första dejten” ut. Gemensamt för de andra programmen är ett snårigt upplägg och snäva ramar för hur dejtingen ska gå till. Dessutom är deltagarna ofta utvalda efter programmets nisch.

ANNONS

Debatten är fånig, i min mening.

I ”Första dejten” träffas helt vanliga människor, från fnittriga tonåringar till pensionärer som tröttnat på att vara ensamma. Ja, det är ofta fumligt och pinsamt, men det är genuint och sårbart. Det är läskigt att erkänna att man vill ha kärlek och närhet. Här gör människor det framför hela svenska folket. Det behövs inga spel eller intriger, eller experter som kommenterar alla känsloyttringar, som i ”Gift vid första ögonkastet”. Det är att krångla till det.

Under sommaren har en dejtingdebatt utspelat sig i spalterna. Ann Heberlein menade i Svenska Dagbladet (29/6) att anledningen att kvinnor är ofrivilliga singlar är att de ställer för högra krav på män, som ett sätt att undvika sårbarheten i att bli förälskad. Elaf Ali replikerade (2/7) och menade att kraven är rimliga: det är bra att träffa äldre, mer förmögna män med högre status så att de slipper känna sig hotade.

Debatten är fånig, i min mening. Svaret ligger självklart någonstans i mitten. Det är bra att veta vad man är söker och attraktion är subjektivt. Samtidigt kan förälskelse drabba en som ett bombnedslag utan förvarning.

I ”Första dejten” får medverkande berätta vad de är ute efter innan de blir ihopmatchade. Kanske med någon de annars hade ratat på Tinder. Ibland får man se den där oväntade förälskelsen utspela sig, och det är så vackert.

ANNONS

I en skara teatraliska dejtingprogram känns programmet äkta. En plats för romantiker i en annars cynisk värld.

Läs mer på GP kultur:

LÄS MER:Så lyckas du med nätdejtingen – och det här ska du undvika

LÄS MER:Vi har blivit för bra på att dejta

LÄS MER:GVFÖ-Jim får mig att sakna kanskemännens kyla

Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev:

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS