2024 är året då sociala medier dör. Jag har aldrig längtat så innerligt efter ett frånfälle (bortsett från mitt eget när jag tvingades se Carbonaraparet gå prostatakurs i SVT:s ”Anal Extas”, varje gång de ”bjuder på sig själva” blir en älva asexuell och jag förvandlas till Dostojevskijs man i källarhålet, han som ligger på golvet som ett köttklister och bara längtar efter tandvärk).
Första dödsprognoserna började komma 2022, när antalet sociala medier-användare plötsligt planade ut. Sen dalade det. Under 2023 slogs domen fast, Instagrams grundare erkände att det är kört, och förra veckan konstaterade Aftonbladets Niklas Hermansson att sociala medier-döden kommer att inträffa 2024. Människor är inte sociala på sociala medier längre, allt har ätits upp av annonser och ”kreatörer”, alltså våra snygga låtsaskompisar som egentligen bara är en digital Europaväg att stolpa fast reklamskyltar på – det vill säga mer annonser.
Det finns många anledningar att förlusta sig i fantasier om Instagramdöden med hundlik tillfredsställelse. Överkonsumtion, den vansinniga uppmärksamhetsekonomin, kunskapskollaps, att 100 000 barn får dickpics av främlingar varje dag.
Jag har aldrig längtat så mycket efter att bo i en diktatur.
Man ska inte flå björnen innan den har skjutits men låt mig utvidga den listan med några personliga agg:
1. Sociala medier har gjort att människor av någon obegriplig anledning vevar med händerna mer, varför det? Det har något att göra med att nå ut, det är en orimlig kroppsspråkstrend och jag hatar den.
2. Den hotande kindskövlingen. Förra året blev det stort på Instagram att göra ett ingrepp där man skär av sig kinderna för att få utmärglade modellkinder (buccal fat removal). Plötsligt hade varannan influencer amputerat halva ansiktet, det var som att bevittna avskogningen av Påskön. Vad hände med alla kinder som skars bort?? Ska vi behöva leva i en värld med massa kindlösa människor?
3. Johanna Bladh-ifieringen av att amma sitt barn. Jag var för offentlig amning förut men nu kommer jag bestämt att amma mitt barn i ett tält när det är dags.
4. Jag klarade inte av att läsa ut Marcel Prousts ”I skuggan av unga flickor i blom” för att jag blev hypnotiserad av en sjuåring med en hudvårdsrutin på 72 steg, jag har blivit intellektuellt frätskadad.
5. Sjuåringar med en hudvårdsrutin på 72 steg.
I podden Flashback forever berättade Ina Lundström något svindlade: i Kina, Tiktoks moderland, är Tiktok förbjudet. I stället får kids använda appen Douyin och då endast 40 minuter om dagen. Men de 40 minuterna är inte förpestade av challengevideos (typ människor som äter en majskolv med en borr som bestick eller skull breaker challenge som givetvis har gjort folk förlamade), i stället består flödet av konsthistoria och naturvetenskap. Jag har aldrig längtat så mycket efter att bo i en diktatur.
Fattar ni hur svårt det är annars för mitokondrier att tävla med någon som helt frivilligt drillar ett köttigt hål i käften?
Åh, jag längtar ihjäl mig till dödsdagen. Jag ska ha på mig min nya tröja.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:”Beef” förtjänar alla Golden Globes i världen
LÄS MER:Recension: ”Mean girls” i regi av Samantha Jayne och Arturo Perez Jr
LÄS MER:Vacker hud får oss att tappa huvudet
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
