Donald Trump strävar efter att stärka presidentens makt på bekostnad av demokratin. Denna strävan visade sig under hans presidentperiod och framgår även under den rådande valkampanjen. Bland annat ämnar Trump att skaffa sig kontroll över den federala byråkratin genom att ge presidenten befogenhet att efter eget gottfinnande tillsätta och sparka tjänstemän.
Grundlagsfäderna som utformade den amerikanska konstitutionen förutsåg att det kunde uppstå en dragning mot monarki och skrev in en rad byråkratiska hinder, så kallade "checks and balances", för att motverka detta. Man ville undvika en repetition av den godtyckliga maktutövning som präglade det engelska enväldet.
Maktfördelningsläran, som inskränkte presidentens makt, utgjorde en grundbult i Grundlagsfädernas vision av USA. Den nya republikens förste president George Washington avgick frivilligt efter sin andra ämbetsperiod eftersom han inte ville bli en ny kung.
Trump tycks emellertid inte känna sig manad att följa i Washingtons fotspår. Nyligen (den 26 juli) gjorde han ett besynnerligt yttrande på ett event anordnat av konservativa kristna: att de inte skulle behöva rösta igen om de valde honom till hösten. Det är oklart exakt vad han menade.
Tillsättandet av offentliga tjänster, särskilt i den federala administrationen, har en varit en viktig fråga i USA:s historia sedan landets grundande. Den första förordning som Kongressen utfärdade fastslog att varje tjänsteman skulle gå i ed på att försvara Konstitutionen. Presidenten skulle inte kunna utfärda lagar som stred mot denna. Byråkraterna i den federala regeringen skulle mestadels vara partipolitiskt obundna. Därmed var frågan reglerad – tills Andrew Jackson svors in som president 1829.
I mitten av 1800-talet var Vita huset öppet för allmänheten och en kö av ämbetssökande ringlade sig till presidentens arbetsrum.
Jackson kom inte från de gamla eliterna i Virginia och Boston. Han var snarare en folkets man, med en bakgrund i armén, och liksom Trump närde han en djup misstro mot byråkratin i Washington. Jacksons föreställningar om den korrupta och elitistiska statsapparaten har vissa likheter med Trumps föreställningar om en "deep state" som behöver rensas upp. Trump betraktar för övrigt Jackson som sin andliga föregångare och han lät sätta upp ett porträtt på honom i Ovala Rummet under sina år som president.
En av Jacksons första åtgärder var att gallra ut den gamla byråkratin och tillsätta lojala tjänstemän. Därmed införde han det system som kallas för "the spoils system" – efter uttrycket "to the victor belongs the spoils". Tanken var att valsegraren ska ha rätt att kontrollera den federala byråkratin.
Följden blev dock att korruptionen ökade snarare än minskade. Professionalismen blev lidande. Det nya systemet ledde även till att presidenten dagligen måste träffa en lång rad av personer som aspirerade på en tjänst inom byråkratin. I mitten av 1800-talet var Vita huset öppet för allmänheten och en kö av ämbetssökande ringlade sig till presidentens arbetsrum.
Flera av Jacksons efterträdare beklagade sig över att arbetstid gick till spillo. Men man gjorde inte något åt saken förrän president James A. Garfield mördades 1881. Mördaren var en psykiskt sjuk person som ansattes av den fixa idén att han skulle bli utnämnd till amerikansk ambassadör till Frankrike. Vid ett tillfälle hade han träffat presidenten, föreslagit sig själv för posten och fått blankt nej. Han utkrävde hämnd genom att skjuta Garfield i ryggen på tågstationen i Washington.
Trumps syfte var att ersätta opartiska byråkrater med personer som är lojala mot partilinjen
Efter inbördeskriget växte administrationen kraftigt och det blev uppenbart att den måste regleras mer effektivt. Den expanderande nationen behövde skickliga byråkrater snarare än jasägare som var utlämnade åt presidentens nycker. 1883 infördes Pendelton Act som föreskrev att statstjänstemän inte skulle vara partibundna utan väljas på grundval av merit och duglighet.
En variation av Pendelton Act äger ännu laga kraft. Förordningen möjliggjorde den väldiga byråkrati som växte fram under F. D. Roosevelts nya giv och utgör därmed en grund för den samtida statsapparaten. Men spår av det gamla Jacksonska förhållningssättet lever vidare. Enligt den nuvarande stadgan har presidenten rätt att välja drygt 4000 statstjänstemän efter sitt tillträde, vilket är många i internationell jämförelse.
De övriga federala tjänstemännen (drygt 2,9 miljoner anställda) har presidenten ingen rätt att varken tillsätta eller avskeda. Men under sin tid i Vita huset införde Trump nya regler genom en exekutiv order (21 oktober 2020). Därmed infördes en ny federal yrkeskategori, Schedule F Appointment, som gjorde tjänstemän i den federala byråkratin lättare att sparka av politiska skäl. Denna yrkeskategori avsåg betydelsefulla befattningar.
Trumps syfte var att ersätta opartiska byråkrater med personer som är lojala mot partilinjen samt att, enligt hans egen uppfattning, städa bort korruptionen i Washington. Bidenadministrationen har stoppat Schedule F genom en exekutiv motorder, men republikanernas presidentkandidat har lovat att återinföra förändringarna om han vinner valet.
Man kan nog konstatera att Trump, om han lyckas återinföra Schedule F, kommer att skapa just den korrupta "deep state" som han har lovat att bekämpa.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Tim Walz trygga manlighet skrämmer MAGA-högern
LÄS MER:Kallar Trump för konstig – det kan få Harris att vinna valet
LÄS MER:Verklighetens ”Succession” överträffar dikten – med råge
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
