Sportjournalisten Olof Lundh är skoningslöst rak i sitt sommarprat.
Sportjournalisten Olof Lundh är skoningslöst rak i sitt sommarprat. Bild: Mattias Ahlm

Recension: Sommar i P1 – Olof Lundh

Få människor tycks irritera som Olof Lundh, inte minst på grund av hans vinnarskalle. I ett sommarprat som först ter sig krängande och flyktigt lyckas han ändå skapa förståelse för var den kommer från.

ANNONS

Olof Lundh meddelade på förhand att hans sommarprat skulle handla om att vara ”Sveriges sämste förlorare”. Ett epitet han tilldelats efter sina många dramatiska säsonger i Filip och Fredriks frågesportsprogram ”Alla mot alla”. I själva verket, hävdar Lundh, behöver han inte alls lära sig att förlora, tvärtom behöver han lära sig att vinna.

Och visst ägnar han tid i sitt sommarprat till detta, ungefär fem minuter, generöst räknat.

Mer än så hinner nämligen inte Olof Lundh stanna upp innan han jäktar vidare till Qatar, spelberoende, relationen till föräldrarna, Fredrik Reinfeldts arvode från Fotbollförbundet, att bli gripen av polis i USA och allt oändligt hyckleri som han ser runt sig och har ägnat sin karriär åt att blottlägga.

ANNONS

Det går rasande fort, lite som när Sverige mirakulöst hämtade upp ett 4-0-underläge mot Tyskland 2012. Även det en fotnot i Olof Lundhs sommarprogram. Zonar du ut är sannolikheten stor att du missar en hel ingång i sportreporterns liv, men lite som i ett sociala medieflöde är det bara att hoppa in igen och fångas av nästa segment.

Olof Lundh kommer inte med några ursäkter.

För de flesta av Olof Lundhs berättelser är faktiskt fängslande. Det finns en skoningslös rakhet hos honom. Han nämner namn och lindar inte in något. Han framstår som tuff och i viss mån uppblåst, men han vänder också principen mot sig själv. Han berättar ärligt om närheten till ett spelberoende som ung och framför allt om skandalen som höll på att kosta honom allt, när han bröt alla journalistiska ideal och i hemlighet tog emot pengar av en spelaragent.

Olof Lundh kommer inte med några ursäkter. I stället berättar han om när han städade ur föräldrahemmet efter att pappan gått bort. Den krävande och ofta besvikna akademikern hade skrivit ut en enskild artikel tre gånger. Det fanns inga andra sparade. Rubriken löd: ”Agent betalade reporter – med svarta pengar”.

Trots den flängiga strukturen lyckas Olof Lundh faktiskt skapa en rätt god bild av vem han är. Och kanske ger han också svaret på hur han med sin vinnarskalle kan uppröra Berit, 66, så till den grad att hon ringer in i direktsändning och meddelar att hon vill strypa honom.

ANNONS

Olof Lundh kan nämligen inte hålla tyst när något upprör honom – och när han förlorar är ilskan i grunden riktad mot honom själv.

Vem?

Olof Lundh är 57 år och uppvuxen i Lund.

Han är journalist, för nuvarande sportreporter och krönikör på TV4 med bakgrund på Fotbollskanalen, Expressen och Göteborgs-Posten.

Han har skrivit ett antal böcker om fotboll och spelet runt omkring idrotten, senast Templet i öknen – så köpte Qatar världens största sport” för vilken han nominerades till Stora journalistpriset.

Olof Lundh har också medverkat i och vunnit frågsportsprogrammet ”Alla mot alla”.

Sommarpratare 20 juli:

Josefine Jinder, artist

Läs om fler sommarprat 2024:

LÄS MER:Recension: Sommar i p1 – Andrev Walden

LÄS MER:Recension: Sommar i P1 – Oscar Stenström

LÄS MER:Recension: ”Sommar i P1” – Hampus Nessvold

LÄS MER:Recension: Sommar i P1 – Carl Bildt

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS