Lärare på en friskola i Göteborgs kommun ska ha hållit fast en grundskoleelev vid många olika tillfällen. Vid sex av de tillfällena ska fasthållningarna inte varit ”rimliga i proportion till syftet”, enligt Barn- och elevombudet, BEO, som är en del av Skolinspektionen. Något som GP rapporterade om förra året.
De tittade på 40 olika situationer som ägt rum under två år av pojkens lågstadietid. Bland annat ska personal ha hållit fast hans armar bakom hans rygg och flera gånger ställt honom i ett hörn av klassrummet och vid ett tillfälle lagt honom på golvet och hållit fast honom i ben och armar i ett grupprum.
”Förnedrande” och ”förödmjukande”
Vid ytterligare ett tillfälle ska personal hållit fast honom i minst 20 minuter. Flera anställda har varit inblandade.
”Det har inte varit fråga om så allvarliga eller akuta ordningsstörningar att skolpersonalens ageranden har varit berättigade”. Agerandet har varit ”förnedrande” och ”förödmjukande” för pojken, skriver Skolinspektionen.
Det har förelegat ett förhållande av beroende och förtroende mellan skolpersonalen och pojken, som har behov av särskilt stöd. Skolinspektionen menar att kränkningarna har inneburit ett missbruk av detta förhållande.
Skolan bestred kravet
BEO krävde förra året att eleven får ett skadestånd på 120 000 kronor. Men skolan har bestridit det kravet. De menar att pojken kränkts en gång, inte sex gånger, och att det den gången handlade om en ”ringa” kränkning.
De anser att det inte behövs något skadestånd alls, men kan av ”välvilja” gå med på en ersättning på 30 000 eller 40 000 kronor. Nu har alltså BEO, Mårten Petersson, lämnat in en stämningsansökan till Göteborgs tingsrätt.
– När vi fattar beslut om ett skadestånd är det vanligaste att skolhuvudmännen accepterar det och betalar. Men när de inte väljer att betala, utan hävdar att de tycker att de gjort rätt, då måste vi gå till domstol och pröva ärendet, säger Mårten Petersson, BEO på Skolinspektionen.
Det har inte varit aktuellt för honom att acceptera ett lägre belopp.
– Vi följer rättspraxis på området och det här är sex olika händelser som vi har bedömt, och de 120 000 kronor vi begär i skadestånd står i balans mot tidigare rättsliga avgöranden. Som vi ser det finns det i det här läget varken anledning eller möjlighet för oss att gå ner i skadeståndsanspråket. I så fall får domstolen peka på att det ligger för högt.
”Viktigt att barnet kan få upprättelse”
Ett av BEO:ns huvuduppdrag är att driva ärenden i domstol för att skapa rättspraxis, berättar Mårten Petersson vidare.
– Det är för att skapa en tydlighet på skolområdet kring vad som ryms i handlingsutrymmet för en lärare.
De aktuella händelserna skedde åren 2017-2019, och enligt Mårten Petersson är det inte ovanligt att det drar ut på tiden som nu.
– Det viktiga, som jag ser det, är att det kommer till ett avslut. Om det sker nu eller i vår får vi se, men det är viktigt att barnet kan få upprättelse.
Skolan: Har behövt skydda pojken
Skolan skriver å andra sidan att de anställdas handlingar har varit ”nödvändiga och proportionerliga” och att det är viktigt att titta på också vad som hänt innan ingripandena. De menar att de har behövt skydda pojken, andra elever, personal och skolans egendom.
Skolan har, enligt stämningen, inte anmält händelserna eftersom de inte har ansett att det förekommit några kränkningar. Skolan hade därför inte heller gjort några utredningar förrän Skolinspektionen kopplades in.
GP har sökt skolans advokat.
LÄS MER:Vänsterpartiet: Nollvision för vinstdrivna skolor i Göteborg
LÄS MER:Elever från hela landet - kristna skolorna gav oss men för livet
LÄS MER:IES överklagar avslag för ny skola i Södra Änggården
