Stödet för Ukraina bekräftades 60 veckor efter den ryska invasionen vid ett möte i Tyskland på fredagen i närvaro av bland andra den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin. På onsdagen kom USA med ännu ett paket med vapen och ammunition värderat till 325 miljoner kronor. Det totala amerikanska säkerhetsbiståndet till landet uppgår till 35,4 miljarder dollar.
Förre republikanske vicepresidenten Mike Pence sade samma dag i Kalifornien: "Kriget i Ukraina är inte vårt krig, men frihet är vår kamp. Jag anser att vi måste fortsätta att ge den ukrainska militären möjlighet att slå tillbaka den ryska invasionen och återta sin suveränitet." Men uttalanden av republikaner som Donald Trump och Floridas guvernör Ron DeSantis väcker frågor om vad som sker efter presidentvalet i USA nästa år i förhållande till Ukraina och Nato om kriget inte är slut.
Natos Jens Stoltenberg var i Kiev på torsdagen med budskapet att alliansen "står med er idag, i morgon och så länge det tar". Ukrainas framtid ligger i Nato, sade generalsekreteraren. Men det är orealistiskt under överskådlig tid. Det finns också en mardröm: att Nato skulle bli en direkt krigförande part.
Kinesisk balansgång
Kriget i Ukraina avgörs inte heller av den väntade ukrainska motoffensiven trots att landets försvarsmakt har fått nya vapensystem. Frontlinjer kan i bästa fall flyttas fram och moral och kampanda stärkas ytterligare, med motsatt effekt för en tillbakaträngd och desillusionerad fiende. Men det år en utopi att tro att all ockuperad mark snart skulle kunna återtas i öster och söder och att Vladimir Putin skulle blåsa av sin "specialoperation" som en förlorare. Det skulle han inte överleva som president i ett Kreml där det redan pågår en maktkamp om hur kriget bör eskalera för att vinnas.
Om någon kan påverka honom är det den kinesiske ledaren Xi Jinping. För ett i väst isolerat Ryssland och under sanktioner är handelsutbytet med Kina kritiskt. Xi står bakom Putin i en front mot USA och för en ny multipolär världsordning, utan inblandning i nationella angelägenheter. Men kinesen är beroende av omvärlden för sitt lands ekonomi och går en balansgång. Han rustar i Sydkinesiska havet med udden mot USA och hotar vad han kallar separatisterna på Taiwan. Men den kinesiska utrikesledningen lovar att inte förse Putin med vapen. Kina varnar för att använda kärnvapen i kriget och vill se en förhandlingslösning i Ukraina. Men Peking undviker att kritisera Ryssland för brott som kineserna faktiskt fördömer och lägger snarare skulden för konflikten på USA och Nato.
Samtidigt röner Kinas "fredsdiplomati" framgång: försoning mellan Iran och Saudiarabien och ett möjligt slut på kriget i Jemen mellan stridande med iransk eller saudisk uppbackning. Kina har även erbjudit sig att medla mellan Israel och Palestina. Den brasilianske presidenten Lula da Silva var nyligen i Peking och välkomnade ett kinesiskt fredsinitiativ för Ukraina. Han kritiserades av USA, men fick beröm av den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som kom till Brasilien. Lula förtydligade senare: "Medan min regering fördömer kränkningen av Ukrainas territoriella integritet, förespråkar vi en förhandlad politisk lösning på konflikten."
Splittring i EU
Västs inställning är att en fred måste ske på Ukrainas villkor, inte Rysslands. Men sanktioner är ihåliga och beroendet av rysk energi är fortfarande betydande i länder som Ungern. Det finns tecken på att det blir svårare i EU att nå enighet om straffåtgärder och att stödet börjar svikta när striderna rasar vidare utan ett slut. Ett bråk om upphandling av artillerigranater är bara en illustration.
EU-kommissionen arbetar med en elfte omgång av sanktioner mot Ryssland, bland annat gällande kärnenergi och för att täppa igen kryphål i reglerna. Det sker medan flera länder i strid med EU:s bestämmelser vill begränsa import från Ukraina. Ungern har enligt Politico förbjudit import av honung och vissa köttprodukter utöver spannmål fram till den 30 juni. EU-kommissionen lovade i veckan att vidta akuta "förebyggande åtgärder" för vete, majs, solrosfrön och raps efter de centraleuropeiska ländernas ensidiga åtgärder för att förbjuda import av livsmedelsprodukter från Ukraina för att skydda sina egna jordbrukssektorer.
Det visar vilka utmaningar EU står inför om Ukraina med sin stora och konkurrenskraftiga jordbruksproduktion integreras i EU:s inre marknad och som medlem har rätt till subventioner och strukturfonder. Ukraina beviljades kandidatstatus i juni förra året och en uppdatering av hur landets uppfyller anslutningsvillkoren väntas nästa månad.
Frankrikes president Emmanuel Macron efterlyste under ett besök i Kina nyligen att EU måste ha en "strategiskt autonomi" och "inte trassla in oss i en global oreda och kriser som inte är våra", med adress USA och Taiwan. Ungerns premiärminister Viktor Orban höll med. Macron söker potentiella vänner och inte fiender, det är också Ungerns ståndpunkt, menade han och tillade: "Vi måste se till våra egna intressen först, inte andras".
LÄS MER:Ukrainas framtid hänger på ett enigt väst
LÄS MER:Nyhetsanalys: Så började tjugo år av krig och osäkerhet
