Vad sticker ut mest?
Utan tvekan att president Erdogan plötsligt öppnade för ett svenskt medlemskap och lovade att verka för en ratificering i det turkiska parlamentet så snart som möjligt. Men det är oklart om det sker först i oktober när politikerna är tillbaka efter sommaren. Ungerns utrikesminister beskriver landets godkännande som en teknikalitet och det kan möjligen komma närmaste dagarna. Det finns inga garantier för att händelser, som nya koranbränningar, inte kan försena processen ytterligare. Men trycket från övriga Nato-länder är stort, inte minst från USA:s president Joe Biden. Som ett eko av ledande politiker i kongressen har han ställt i utsikt att Turkiet kan få köpa F-16-stridsflygplan om landet godkänner Sverige. Ett besked väntas nästa vecka och kan vara det sista hindret för Sverige.
Vad innebär ytterligare försening?
Osäkerhet, naturligtvis. Ett avgörande först i oktober innebär, enligt den regeringstrogna turkiska tidningen Yeni Safak, ”att Sverige har 2,5 månad på sig att fullfölja sin hemläxa i kampen mot PKK och Gülenrörelsen, och EU och USA att uppfylla sina löften till Turkiet. ”Om åtagandena inte uppfylls förväntas inte parlamentets godkännande", skriver tidningen. För det svenska försvaret får det dock inga praktiska följder på kortare sikt. Vi är praktiskt taget redan integrerade i Nato.
När blir Ukraina medlem?
Inte så länge kriget med Ryssland pågår. Om landet skulle beviljas ett snabbt medlemskap omfattades det av Natos säkerhetsgarantier om ömsesidigt försvar. Därmed skulle Nato bli direkt inblandad militärt i Ukraina med uppenbar risk att kriget sprids i Europa. Det vill många tunga medlemmar inte riskera. Men det långsiktiga stödet garanteras så länge det behövs och Kiev får nya säkerhetsförsäkringar från Nato och G7-länderna. Ett nytt Nato-Ukraina-råd har inrättats och kraven för en anslutning förenklas när en så kallad medlemskapsplan inte längre behövs. President Zelenskyj förstod i Vilnius att Ukraina inte kan ansluta sig när det är i krig. Han ansåg trots viss besvikelse att resultaten av Nato-toppmötet var bra och han hade fått positiva nyheter om nya försvarspaket.
Det kom viss kritik mot Zelenskyj?
Den brittiske försvarsministern Ben Wallace föreslog att Ukraina behövde lägga mer vikt vid att säga tack för västerländsk hjälp när han på tisdagen tillfrågades om president Volodymyr Zelenskyjs klagomål om att landet inte hade fått en fast tidtabell eller uppsättning villkor för att gå med i Nato, skriver The Guardian. Ben Wallace sade att ukrainarna skyndade sig att få all hjälp de kunde, men menade att de inte alltid sa att de var tacksamma för den hjälp de fått. "Oavsett om vi gillar det eller inte vill folk se lite tacksamhet", sade ministern vid en briefing i anslutning till Nato-toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius.
"Ibland ber du länder att ge upp sina egna lager av vapen” och sade med adress Zelernskyj att upprepade krav kan riskera att fjärma vissa valkretsar och lagstiftare. Wallace avslöjade att han hade rest till Ukraina förra året för att få en inköpslista med vapen. "Du vet, vi är inte Amazon," sade han. "Jag berättade det förra året, när jag körde 11 timmar för att få en lista." Men han förstod att Zelenskyj talade till sin egen allmänhet och att trots hans klagomål på tisdagen var det slutliga toppmötesavtalet bra för Ukraina.
Vem är toppmötets vinnare?
Egentligen hela alliansen, förhoppningsvis snart med Sverige som dess 32:a medlem. Länderna har hållit ihop, fattat viktiga strategiska beslut för att stärka organisation, insatsförmåga och beredskap mot konventionella och nya hot. Dörren är öppen för nya medlemmar. Men den ryske utrikesministern Sergej Lavrov kom med en dyster profetia. Till indonesiska Kompas säger han att kriget i Ukraina kommer pågå fram tills dess att väst ”ger upp planerna på att dominera och besegra Moskva”, rapporterar Reuters. Just nu såg han inga tecken på att väst ändrat sin inställning.
LÄS MER:Analys: Kritiskt skede 500 dagar efter invasionen
LÄS MER:Fem punkter: Det vet vi om Ukrainas motoffensiv
LÄS MER:Erdogan ger Sverige grönt ljus
