Fem punkter: Det vet vi om Ukrainas motoffensiv

Ukrainska styrkor attackerar längs flera fronter. Varför nu och varför är det viktigt? GP:s Jan Höglund förklarar vad vi vet om motoffensiven.

ANNONS
|

Vad händer?

Ukrainska angrepp rapporteras båda i öster och söder. Strider uppges vara hårda i Donetskregionen, bland annat kring Bachmut. Ukraina påstås ha återtagit viss terräng. En anfallsoperation pågår i Zaporizhzhia. Regionen är strategiskt viktigt och bedöms vara central i en ukrainsk motoffensiv. Om ukrainska förband når Azovska sjön splittras de ryska styrkorna. För Ukraina vore det ens stor framgång.

Vad vet vi mer?

Området är kritiskt för ryska transporter av soldater, utrustning och underhåll till den annekterade Krimhalvön. Zaporizhzhia ligger som hjärtat av de södra och sydöstra delar av Ukraina som ockuperas och som motsvarar omkring 20 procent av landets yta. Inför en motoffensiv har ryska förband förberett försvarsstrid med stridsvagnshinder, skyttegravar och minor. Strider förekommer bland annat mellan städerna Orikhiv och Tokmak.

ANNONS

Är detta början på motoffensiven?

Allt tyder på det. Den framgångsrika ukrainska offensiven förra året kom överraskande och överrumplande. Men nu är ryssarna bättre förberedda, och Ukraina bättre rustade med västerländsk utrustning som används i artilleri- och pansarattacker. Men de ukrainska ledarna är försiktiga om sina nästa steg, så kallad offensiv sekretess råder. Enligt den brittiske generalen Richard Dannatt börjar motoffensiven långsammare för att leta efter svagheter i den ryska linjen för attacker av enheter beväpnade med västerländska stridsvagnar och andra tunga vapen. Dannat tror att en framgångsrik push från Ukraina kan "bryta moralen i den ryska armén".

Är förväntningarna för höga?

Det återstår att se. Det är en utmaning inte minst mot omvärlden om framgångarna uteblir och strider och ryska attacker mot civila mål fortsätter utan ett överblickbart slut trots all militär hjälp som tillförts från väst. ”Vi måste ha rimliga förväntningar. Ukraina behöver vårt stöd under en lång tid”, säger Sverige försvarsminister Pål Jonson inför det för Ukrainastödet kritiska Nato-toppmötet i Vilnius nästa månad.

Vad sker nu?

Sprängningen av Kakhovkadammen omöjliggör en framryckning i de översvämmade markerna genom Cherson och söderut mot Krim. Men det är bara en del av de långa frontlinjerna där vi kan förvänta oss mer stridsaktivitet. Under de ökade operationerna planerar ledarna för Frankrike, Tyskland och Polen att träffas i Paris nästa vecka för att diskutera säkerhetsgarantier för Ukraina, rapporterar Politico.eu. Pressen ökar på EU:s ledare att definiera vad de menar med säkerhetsgarantier och Nato- och EU-medlemskap för Ukraina.

ANNONS

LÄS MER:Ukraina faller inte med Bachmut

LÄS MER:Blir det sista segerdagen med Putin?

LÄS MER:Nyhetsanalys: Är stödet för Ukraina på väg att svikta?

ANNONS