Medan Sverige upplevde en ekonomisk guldålder såg 1950- och 1960-talen hårda år för Tjeckoslovakien, då bearbetningen av Stalin-åren gick långsamt och ekonomin vände neråt. Suget efter politiska reformer var stort när Alexander Dubcek valdes in som ny generalsekreterare i kommunistpartiet 1968.
I april lanserade han en rad reformer som fick namnet ”socialism med ett mänskligt ansikte”. Pressfriheten skulle öka och medborgarna skulle få stärkt yttrande- och resefrihet. Det socialdemokratiska partiet återuppstod och antisovjetiska åsikter började publiceras i landets tidningar.
Stridsvagnar rullade över gränsen
Förändringarna sågs inte med blida ögon av Sovjetunionen, där ledaren Leonid Brezjnev fruktade att satellitstatens reformer skulle försvaga Warszawapakten.
Den tjeckoslovakiska regeringen försvarade sina reformer, men framhöll samtidigt sin fortsatta lojalitet till Warszawapakten. Sovjetunionen ansåg sig ha rätt att ingripa mot länder där ”kommunismen var hotad”, och omkring klockan 23.00 den 20 augusti invaderade Warszawapaktens länder Tjeckoslovakien.
72 tjeckoslovaker dödades och hundratals skadades under invasionen. Dubcek och andra regeringsmedlemmar greps och fördes till Moskva. Det stora folkliga motståndet fick dock Brezjnev att överge planen på att ta över styret i landet, och Dubcek återinsattes. Ett mindre reformprogram tilläts, men året efter blev Gustav Husak ny generalsekreterare och Pragvårens reformer rullades tillbaka.
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Olyckan med atomubåten Kursk
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Bombningen av Hiroshima
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: prins Charles och Diana Spencer gifter sig
