Det här är Hizbollah – milis och maktfaktor i Libanon

Personsökare och walkie-talkies som shiamilisen Hizbollah köpte i år exploderade i veckan i Libanon. Israel tros ligga bakom attackerna där tiotals personer dog och tusentals skadades. Hizbollah och Israel har varit varandras fiender i decennier. Men vad driver denna islamistiska rörelse? Och hur stor makt har den i Libanon?

ANNONS

Hizbollah, som betyder ”Guds parti”, har ett halvsekel bakom sig. Gruppen grundades i början på 80-talet som en motståndsrörelse mot den israeliska invasionen och ockupationen av södra Libanon.

Redan från början var bandet starkt mellan den libanesiska milisen och Iran. Enligt Alexander Atarodi, oberoende Mellanösternexpert, var båda parter som gjorda för varandra. Hizbollah kunde växa bland annat tack vare Irans politiska och ekonomiska stöd.

Arabländerna ville inte stötta en shiamuslismk rörelse, men regimen i Teheran – även den shiamuslimsk – såg möjligheterna.

– De klev in i ett arabiskt land och vann terräng och makt. Hizbollah har inte glömt vem som har stöttat dem och byggt upp deras kapacitet. De är fortfarande väldigt lojala gentemot Iran, och det är ett band som Iran inte har med någon annan aktör, säger Alexander Atarodi, tidigare forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

ANNONS

Hizbollah har både en militär och en politisk gren och år 1992 valdes de in i parlamentet i Libanon. Då som som nu har Hizbollah styrts av Hassan Nasrallah.

Politisk och militär makt i Libanon

Genom åren har splittringen och korruptionen inom den libanesiska regeringen banat väg för Hizbollah, som har vunnit stort inflytande över Libanons politik, enligt Alexander Atarodi.

– Libanon har under decennier styrts av några affärsmän med kopplingar till politiken, men det är Hizbollah som dikterar landets utrikespolitik.

Korruptionen bland toppolitiker i Libanon har även fått Hizbollah att framstå som en social maktfaktor i landet, särskilt i de södra delarna. I detta område, som gränsar till norra Israel, råder det stora problem med till exempel skolan och sjukvården.

– Det är Hizbollah som har tagit på sig den rollen, som någon sorts stat i staten. De har tillhandahållit service, arbete och utbildning och på så sätt fått stöd av befolkningen. Och det är också därifrån Hizbollah rekryterar, berättar Atarodi.

Terrorstämplad av flera länder

Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah hävdade för tre år sedan att rörelsen räknade med att ha 100 000 milismän i sina led. Men flera bedömare menar att siffran förmodligen är en överdrift.

Den engelska tankesmedjan International Institute for Strategic Studies har tidigare uppskattat att det snarare rör sig om runt 20 000 personer, rapporterar Sky News.

ANNONS
Alexander Atarodi, oberoende Mellanösternexpert och tidigare forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Alexander Atarodi, oberoende Mellanösternexpert och tidigare forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Bild: Sida

USA, Israel och Australien är några av de länder som klassar Hizbollah som en terrorgrupp. Rörelsens militära gren är med på EU:s terrorlista.

Gruppen ska ha en omfattande arsenal med runt 100 000 raketer. Alexander Atarodi berättar att Hizbollah har också fått mer avancerad utrustning av Iran sedan kriget i Libanon 2006. Det handlar om kryssningsrobotar och drönare som kan göra skillnad i fall det återigen blir krig med Israel.

Och även om gruppens ärkefiende Israel är en av världens största krigsmakter, utmärker sig även Hizbollah på andra sätt.

Skillnader mellan Hizbollah och Hamas

– Den här armén har ofta tränats av den iranska underrättelsetjänsten. Det är en armé som också är bland de mest avancerade militärt som man kan hitta och som inte är en statlig aktör, säger Alexander Atarodi.

Just Hizbollahs stora militära kapacitet är en av de faktorer som skiljer rörelsen från Hamas, som dessutom opererar på ett betydligt mer begränsat område: Gazaremsan. Till skillnad från i Libanon är det också svårare för Hamas att få tillgång till vapen – Gaza är under blockad.

Hamas är också inte shia utan en sunnimuslimsk förgrening som tidigare hade visat sitt motstånd mot Iran. En inställning som dock förändrades efter arabiska våren, säger Alexander Atarodi.

ANNONS

– Hamas fick stöd från Iran när inget annat arabiskt land brydde sig om Palestinafrågan. De har kommit mycket närmare varandra.

LÄS MER:Israel attackerar flera mål i södra Libanon

LÄS MER:Personsökare exploderade i Libanon – flera döda och tusentals skadade

LÄS MER:Så infiltrerades Hizbollahs elektronik

ANNONS