Emanuel Karlsten motsätter sig bilden av sociala medier som den stora boven i ökningen av ungas psykiska ohälsa, och menar att det inte finns tydliga orsakssamband.
Emanuel Karlsten motsätter sig bilden av sociala medier som den stora boven i ökningen av ungas psykiska ohälsa, och menar att det inte finns tydliga orsakssamband. Bild: Meli Petersson Ellafi

Louise Bergman: Karlsten är fel ute om digitala mediers påverkan på unga

Emanuel Karlsten ifrågasätter politikernas slutsats om sociala medier som boven i ökningen av ungas psykiska ohälsa (GP 18/6). Men internationell forskning visar att barn och unga mår sämre ju mer tid som tillbringas med sociala medier, skriver Louise Bergman i en replik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Vi kan konstatera att en av nutidens mest omdebatterade frågor är sociala mediers påverkan på våra liv. Förra veckan hade regeringen en pressträff kring ungas psykiska ohälsa och pekade ut digitala medier som en bidragande orsak. Emanuel Karlsten ifrågasatte politikernas slutsatser i en kommentar i GP eftersom svenska studier inte kunnat peka ut något klockrent orsakssamband (18/6).

Men internationell forskning visar att ju mer tid som tillbringas med vissa sociala medier desto sämre mår barn eller unga. En intressant röst i frågan är den 24-åriga journalisten och författaren Freya India, baserad i London. Likt miljörörelsens Greta Thunberg har hon vigt sitt liv åt de utmaningar unga möter i dag och särskilt på sociala medier. Hon har uppmärksammats för sina texter i The Guardian och The New York Times och på Substack, under användarnamnet Girls.

ANNONS

I podden Modern Wisdom ger Freya India perspektiv på vad Emanuel Karlsten ifrågasätter i sin krönika, nämligen allvaret i sociala mediers påverkan på ungas kroppsuppfattning. ”Vad hade en studie av Veckorevyn från 80-talet sagt om skev kroppsuppfattning”, undrar Karlsten.

Freya India menar att unga i alla tider har oroat sig för sitt utseende, men att bli bombarderad hundratals gånger per dag från skönhetsföretag som försöker sälja på en lösningar, är nytt.

”Det är helt normalt att en tjej oroar sig för hur hon ser ut, men det är inte normalt att behöva hantera det i en värld av Instagram-influencers, Tiktok-filter och redigeringsappar.” Ny teknik gör att det inte går att se vad som är äkta eller manipulerat. Filter och appar fixar skulpterade kindben, fylliga läppar, en smalare midja och en ”perfekt figur” enligt reklamen.

Företag tjänar alltså pengar på att ungas självförtroende bryts ner och fortsätter tjäna pengar på ungas försök att leva upp till orealistiska ideal.

Det är också normalt att unga oroar sig för sitt mående och för sina känslor. Men det blir ytterst komplicerat i en värld av annonser för ADHD-medicin och självskattningsformulär som säger att du kan vara autistisk. Normalt är också att känna sig osäker i relationer, att bli svartsjuk och paranoid, men att hantera det i en värld av dejtingappar och onlineporr, blir ohanterligt.

Företag tjänar alltså pengar på att ungas självförtroende bryts ner och fortsätter tjäna pengar på ungas försök att leva upp till orealistiska ideal. ”Företagen utnyttjar urgamla känslor hos oss på ett sätt som jag tror att den genomsnittliga tjejen inte kan hantera” säger Freya India till Modern Wisdom.

ANNONS

Parallellt har något hänt med kontakten mellan generationerna. India beskriver för The Spectator att många unga avvisar den äldre generationens livsvisdomar.

”De respekterar inte vuxna och det finns inga auktoriteter att vända sig till och lita på. Jag tror att det är en stor anledning till att många känner ångest. Vi får samtidigt höra att vi kan bli vad vi vill och ha vilken identitet vi vill. Många känner sig vilsna. Man behöver ett ankare när allt känns kaotiskt, särskilt när världen förändras så fort. Jag tror att vi innerst inne längtar efter att få vägledning.”

På senare tid har Freya India noterat en motreaktion hos unga som tar sig uttryck i nostalgi och längtan efter en värld de aldrig upplevt.

”När vi sörjer skivbutiker, blandband, gammaldags romantik och vänskap som på 90-talets gymnasieskolor, vad sörjer vi egentligen? Fördröjd tillfredsställelse. Djupare samhörighet. Att leka och ha roligt. Risk och spänning. Ett liv med mindre självkritik. Att få göra misstag utan rädsla för att det läggs ut på nätet. Slippa jaga likes. Känslan av att vara fri.”

Sociala medier skär genom alla livsområden och påverkar alla relationer; inom familjen, bland vänner, i skolan och på fritiden. Barn och unga uppger själva att de är fast vid sina skärmar för mycket och har svårt att begränsa sig.

ANNONS

Emanuel Karlsten påstår att det är ett smart sätt av regeringen att vinna röster genom att hävda att det är skärmarnas fel att unga mår dåligt. Men själv tror han inte på sambandet. Mycket pekar på att Karlsten misstar sig. Att inte ta sociala mediers destruktiva påverkan på ungas liv på allvar, är fel väg att gå.

Louise Bergman är frilansjournalist och producent.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Självklart får det skadliga effekter om unga har 6,5 skärmtimmar per dag

LÄS MER:Jag längtar ihjäl mig efter Instagramdöden

LÄS MER:Någon måste rädda oss från domedagsskrollandet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS