Söndagens val i de östtyska förbundsländerna Thüringen och Sachsen var av ett särskilt ångestfullt slag. För första gången sedan andra världskrigets slut såg ett högerradikalt parti ut att kunna skaffa sig formellt inflytande över tysk politik.
Högerextrema strömningar, som bland annat yttrar sig i partiet AFD:s framväxt, har under det senaste årtiondet varit särskilt framträdande i forna DDR. Just Thüringen och Sachsen förknippas i högre grad än andra förbundsländer med uppblossande nynazism.
Valresultaten blev mycket riktigt en framgång för AFD. I både Thüringen och Sachsen samlar partiet över 30 procent av rösterna, och blir därmed största respektive näst största parti.
Ändå tyder allt på att AFD stannar i opposition. Det tyska författningsskyddet, som är en gren av underrättelsetjänsten, klassar partiet som ”bekräftat högerextremt” i just dessa förbundsländer, och mittenpartierna har gång på gång försäkrat att allt slags samarbete högerut är uteslutet.
Olaf Scholz regering har all anledning att oroa sig, och verkar för närvarande oförmögen att vända sin negativa trend
Denna utfästelse tvingar dem å andra sidan att söka stöd åt motsatt håll, där valens andra stora triumfator håller till. Vänsterpolitikern Sahra Wagenknechts nybildade parti gör i och med söndagens valresultat en explosionsartad entré på den politiska scenen, och kan förvänta sig omedelbart inflytande i något slags regeringskonstellation, förmodligen tillsammans med kristdemokratiska CDU.
I vintras bröt hon sig ur sitt parti Die Linke och startade ett eget politiskt projekt, Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW). Nu, ett drygt halvår senare, erhåller hon 15,8 respektive 11,8 procent av rösterna i sina två första val.
Hennes politiska projekt grundar sig på ett missnöje mot etablissemanget, som enligt henne regerar över huvudet på vanligt folk, och som utvecklat en ”auktoritär politikerstil”. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är det i utrikes- och säkerhetspolitiken hon profilerat sig tydligast. Hon uppmanar till fredsförhandlingar och vill stoppa Tysklands vapenleveranser till Ukraina. På sikt vill hon utveckla en ny europeisk säkerhetsstruktur i vilken Ryssland ingår.
Frågor som dessa har upptagit stort utrymme i valrörelsen, trots att utrikespolitiken bestäms i Berlin – inte i Sachsen och Thüringen. Valresultaten är alltså i första hand en indikation på vart vindarna blåser inför det tyska förbundsdagsvalet om drygt ett år. Olaf Scholz regering har all anledning att oroa sig, och verkar för närvarande oförmögen att vända sin negativa trend.
Fastän socialdemokratiska SPD, liberala FDP och det gröna partiet Die Grünen gärna framställs som valets stora förlorare, gör de bara måttliga väljartapp. Istället är det vänsterpartiet Die Linke som svarar för söndagens i särklass största fiasko, när de rasar från 31 procent i förra valet till 13,1 procent nu. En enkel skiss av väljarströmmarna visar alltså att två ytterlighetspartier växer på bekostnad av ett annat. Sahra Wagenknechts framgångar bör således inte tolkas som en plötslig radikalisering bland östtyska väljare, utan snarare som ett slags omfördelning av röster mellan likartade partier.
Klart står åtminstone att Sahra Wagenknecht definitivt är Tysklands, kanske Europas, just nu hetaste politiker
Detta bör beaktas när såväl tyska som internationella analytiker nu börjar vrida och vända på hennes politiska projekt för att förstå sig på det. Är hon en vänsterpopulist, en vänsterextremist, eller i själva verket en högerpolitiker? Vad betyder hennes framgångar för Tysklands framtida stöd till Ukraina? Kan liknande partier tänkas uppstå i andra länder?
Klart står åtminstone att Sahra Wagenknecht definitivt är Tysklands, kanske Europas, just nu hetaste politiker. Klart står också att valresultatet, trots att det var förväntat, utgör en chock för Tyskland. För första gången under efterkrigstiden har ett ytterhögerparti vunnit ett tyskt demokratiskt val. Mittenpartierna ställer sig nu frågan hur de ska bromsa AfD:s och BSW:s framfart. Stramare invandringspolitik och minskat stöd till Ukraina kan mycket väl bli deras svar.
Philip Franzén är frilansskribent bosatt i Berlin. Förra året debuterade han med boken "Ett Sverige för vuxna: om Tyskland som förebild och varnande exempel” (Timbro förlag).
Läs mer på GP Kultur:
LÄS MER:Räddar ministern barnen från internets käftar?
LÄS MER:Varför fick inte jag Göteborgs Stads kulturstipendium?
LÄS MER:Vi göteborgare ses som kunder i vår egen stad
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
