Så var det dags för nästa uppkäftiga danska poet att inta scenen. Sedan ”Barbar – Tystnadens objekt” kom ut på danska förra året har 29 år gamla Amina Elmi redan tilldelats Bogforums debutantpris och nominerats till Politikens Litteraturpris. Dessutom har boken rönt en hel del medial uppmärksamhet, skyltats med av den avgående jämställdhetsministern (inte uppskattat av poeten) och ges nu ut på svenska i en följsam översättning av Burcu Sahin.
Man skulle kunna förklara vad boken handlar om genom nyckelord som ”språk”, ”våld”, ”flykt”, ”nedärvda minnen”, ”kroppar”, ”svarthet”, ”muslim” och ”ghettopaket”, men det säger föga om varför den faktiskt är värd hajpen.
Det är något med hur språket drivs fram över sidorna, som om poeten hittat in i någon slags inre rytm, hittat fram till rätt ton och bara låter det forsa fram. Visst, det är kaxigt och argt på det sättet som dansk poesi ofta är, men det är mer än så. Den finns en ovanlig kraft och vilja i orden. Det hör till den här bokens styrka att den inte räds det direkta. Men också att den kan vara sårbar och sökande och fylld av kärlek. Kolla bara på rader som ”Först tar du tag i allt du älskar, du håller din hulkande kropp”, eller ”Våld slår till i tystnaden, och jag försöker fylla ut hålrummen. / Det känns som att återskapa en bild jag aldrig tagit / Någonstans i framtiden finns denna bild kvar.”
I boken finns en mor som lämnat sin första kärlek och flytt. Ett krig. Ord som inte räcker till. En död bror, en levande syster. Böner, somaliska legender och förälskelse. Ett rasistiskt samhälle. Och så finns döden alltid där – som framtid, som något som ska undvikas, som ett öde som drabbat flera i jagets närhet.
Men det där går att förlåta. Bokens stora behållning är att den inte ursäktar sig, inte för något.
Boken tar avstamp i att vara fast – mellan att gå eller att stanna, mellan språk och tystnad, där inga av alternativen ter sig som möjliga. Dikten klöser sig ur det mellanrummet, skapar något helt eget.
Någon fulländad bok är det inte. Visst tillför de sinnliga kärleksdikterna liv, men att en så tunn diktsamling dras med plattityder av typen ”En gång var det romantik i mina resor. Nu bara hunger”, och hur tonen ibland blir mycket högstämd: ”ta dessa avbrutna meningar / som ett offer” får luften att gå ur dikten.
Men det där går att förlåta. Bokens stora behållning är att den inte ursäktar sig, inte för något.
”Ett vittnesbörd / käften jag hatar ordet vittnesbörd / låt oss kalla det en kampskrift / käften jag hatar det ordet ännu mer”
Det är inte konstigt att dessa underbara rader har fått pryda baksidan av den svenska översättningen. De ringar väl in vad denna bok sysslar med.
Den krånglar sig förbi de politiska klichéerna utan att ge avkall på att vara rasande, rakryggad och explicit. Det är en bedrift. Elmi tar spjärn mot litteraturvärldens klichéer med män som babblar om fantastiska samtal, de performativa vänsterradikala och vems litteratur som tenderar att stämplas som vittnesbörd. ”Är det politiskt att säga att jag vill hålla dina händer som om de var mina egna”, skriver Elmi i en av flera metapoetiska utsagor som öppnar upp frågan om vad det överhuvudtaget innebär att skriva politiskt. Att skriva om vissa erfarenheter och villkor leder ju ofrånkomligen till att behöva befatta sig med sådana frågor. Hur lätt det är att bli avfärdad med epitet som ”identitetspolitik” eller ”plakatpolitik”. ”Identitet är en myt / vi har inga namn, inga röster, inga liv / som inte avspeglar varandra” tycks Elmi svara på det.
”En dikt behöver inte rädda världen / den ska bara förena det faktum att den önskar det, / med det faktum att den inte kan”, skriver Elmi. Nej, en dikt kan inte rädda världen. Men det bor en frigörelse i ”Barbar”, och en kraft så stark att en liten, liten bit av den frigörelsen virvlar ut från sidorna.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Recension: ”Sjaunja” av Linnea Axelsson
LÄS MER:Recension: ”Svarta fyrkanter” av Ulf Eriksson
LÄS MER:Recension: ”Måla” av Kristofer Folkhammar
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
